09 Oct

21:37

Gratulationer och storm...

1kommentarer

When you are present your attention is
fully in the Now, that Presence will
flow into and transform what you do


Eckhart Tolle





Hej alla underbara vänner därute!

Sitter vid mitt skrivbord....kära sängen...gott te vitt te...och på en tallrik har jag en god dinkelmacka med lite mandelpasta/smör..och även ett litet grönt äpple. Ja, det blir gott! Tänkte skriva lite! I dag skall vi fira min käre fina pappa Sven, som fyller år i morgon. Älskade syster min och älskade bror min med alla sina fina  "busungar/sötisar" kommer hit! Hääärligt att ses!


Och i morgon fyller min kära fina svärmor Zoja också år! Samma dag! Inte dåligt eller hur! Så ibland har vi firat de tillsammans...men i år är vi på olika breddgrader...så även min lillstumpa och Gena min...men snart kommer de alla hem. Såååå glad! Läääängtar såååå! I går när jag pratade med min lilltjej så var hon arg...inte på humör att prata :-) men i dag skulle hon bygga prinsess "grejs" (vet ej riktigt vad) med pappa sin :-) så hon var lycklig och glad och hade inte riktigt tid att prata heller...lilla vännen min, och hon kallar mig hela tiden för pappa också. Det gör mig glad också för det betyder att hon varit mycket med sin älskade pappa, det behöver hon vår älskade prinsessa, ja de båda! Ja, älskar alla mina underbara fina såååå, och ja er alla hela min fina underbara släkt åt alla håll och kanter! Och ni vänner också åt alla håll och kanter...Ljus Ljus och Kärlek till er alla!
Vackra blommor till er fina födelsedagsbarn :-)!


Nu räknar jag dagar tills min älskade prinsessa och min älskade Gena kommer hem... <3 !!! Pojkarna har i går kväll...förutom att titta på fotbollsmatchen mellan Sverige och Finland med morfar såklart, och två kompisar som var här,  de bor precis bredvid ( jag och mormor, ja mammsen min satt uppe och myste själva :-) ).. de älsklingarna, pojkarna, mina har byggt ett helt slagfält med sina soldater över hela golvet... i tv-rummet där nere... nu får vi hoppa runt för att ta oss till soffan...:-) Och även nu under morgonen har de byggt...fullt upptagna :-) Inga frågor om spelande här inte...skönt! Och de läser mer...självmant! Tänka sig va!!! :-)  Hmmm....ja, sedan tog jag en sväng ner....och ja...där sitter mina fina pojkar...ja lillebror leker med soldater...men de övriga tre, kompisarna som kommit över på morgonen, och storebror...på varsin mobil spelande...och tv:en på...så tji fick jag! Ha ha! De ledsnade väl på soldatbyggandet, och lite spel på helgen får de ju göra :-) ...men försöker att få de att hålla sig till att enbart ha ett ljud på i ett rum, alltså inte, tv, tre spel, och ja gud vet vad...tooo much!! Så tv:en stängdes av!
Gårdagens batalj revs för en ny som inte riktigt blev färdig...



God investering; Kapla pinnar, håller ditt barn sysselsatt länge...:-)


Och i dag firar mina fina underbara föräldrar sitt 45 års jubileum! Och det borde jag veta...hmmm....men mamma kom på det själv... Men jag kände...är det inte något med 8 oktober...hmmm.... Men det får vi fira i dag också....Men present kommer sen. I dag har vi i alla fall tårta och present till pappsen, som är vår hustomte här....men skall nog hitta på något till söta vår mamma också! <3
...Ps...fick också veta att de träffades på utestället Swings den 8 oktober 1965 i Stockholm...mamma min var där med två vänninor och pappsen fick minnsan köra hem de alla tre i sin gamla kärra...tjejerna hade bestämt att en av dem skulle fixa skjuts hem (inga sena bussar på den tiden fanns) och det blev mamma min som gjorde det...hon blev ju uppbjuden av en snygg tornedalilng, vacker som hon var och fortfarande är. Nästa dag följde hon redan med på pappas födelsedag (här går det undan:-) ) till två av pappas storasyrror som bodde i hop i stan, och hälsade på...och lillesyrran hans frågade...har du med samma tjej som förut? ha ha! :-) Men ja, det var länge sedan och still going strong! :-) Älskar er fina ni! <3
45 års jubileum minsan!!! Hipp hipp hurra! :-)

Ja...lite familjehistoria bjuds på här...ha ha! :-)

Jag är som ett barn...det är så skönt att ha mina föräldrar här...pappa går runt som en liten hustomte å fixar och gör saker med barnen...går med dem till skolan och hämtar hos kompisar...osv... Och mamma var hos sin fina syster i förrgår, hade lite mysigt. Det är jag sååå glad för, det behövde hon och ja, jag är så glad för det, för de båda. Men själv så kände jag...som ett barn...men var är mamma då...det kändes så tomt i mitt hjärta för mig. Så skönt att ha dig här mamma och er båda :-)! De lagar riktig mat...barnen älskar deras älgfärsbiffar, pappas gravade lax, mammas fiskgratäng osv...Och bara eran omtanke, och att bara vara...! Tack fina ni. Men snart skall ni få åka hemåt upp till skogarna och dalen och vila lite. Och det behöver ni.
Och Genas fina föräldrar kommer och vara här en hel del också, som de varit tidigare...och Genas pappa är också en söt hustomte han också...går runt och fixar och grejar...och är med barnen...och hans fina mamma ja hon fixar och grejar med barnen och klipper och klistrar och ja, självklart lagar riktig mat, underbara soppor och pilmeni, vareniki, och ja god härlig rysk mat, ryska sagor...Barnen får uppleva så mycket från båda våra föräldrar, det är jag så tacksam för.


Och nu vill jag också säga att jag är sååå Glad, som många andra, att Tomas Tranströmer fick Nobelpriset i Litteratur!
Jag tänker inte låtsas att jag har läst allt av honom, för det har jag inte...men en del här och där...av hans dikter...som för mig talar till mitt hjärta... som många säkert skrivit/sagt...med enkla ord kan han beskriva en oändlighet...det för mig är mystik. Det här behöver vi kära vackra Sverige! Fler som läser honom och upplever hans vackra ord! Tack!

Och vill säga tack fina Sasha för att du hjälpte mig att ta mig i kragen igen... det behövdes med råge!!! Har latat mig och inte fått något gjort på allför länge... slutat nästan med meditation i några månader...skyllt på att jag har fullt upp med barn...inte promenerat regelbundet...inte skrivit regelbundet, inte ens för mig själv, gäller inte bara bloggen...ja, jag har kommit av mig...och det får inte hända mig!!! Så nu har vi börjat igen, med meditation tidigt på morgonen, och promenader varje dag... Vi hade ett allvarligt samtal för några dagar sedan. Och det är ju bara jag själv som kan fatta beslut över mig själv, inte någon annan...är jag för lat eller för motvillig till meditation och sådant så kan ingen annan göra något...om jag inte finner tid och vilja till att skriva så kan bara JAG ändra på det! Undanflykter finns en miljoner...passar egot perfekt...att hitta på massor med ursäkter...Igen tack Sasha! Känns så skönt att komma igång igen...och det är livsviktigt för min hälsa! Jag är så tacksam!

Har så länge haft sådan motvillighet mot all fysisk aktivitet...träning...jag nästan om inte hatat det så avskytt det...kanske fick jag  en överdos av det i barndomen... Så jag tog avstånd från det med buller och bång i ungdom och vuxen ålder! :-) Tillhörde ju den sportige famiiljen (ja så uppfattade jag det själv) i byn, med duktiga syskon och själv hade jag ett överdrivet behov av att visa mig bäst hela tiden i allt, när det gällde sport...men inne i mig så avskydde jag det...så det var nästan någon sorts självplågeri, ja i miniskala kan man kanske kalla det... Kanske en förklaring till varför jag drar mig för all sorts träning nu...men promenader passar mig nog mera, än så länge...har svårt att se mig springa och gå på gym...men vem vet...det kanske är ett måste..:-) Men friska långpromenader är väl inte fel!:-) Det känns härligt!

Hallåj igen alla kära en ny dag...

Det här postade jag på facebook i idag...
Stormen har dragit förbi!!! Pust! Firade morfar Sven här hemma i går, pappsen vår, på hans födelsedag, som är i dag! Grattis fina söta pappa Sven! Hela gänget hos oss, ja utom mina älsklingar Junia, och min Gena, å resten av klanen Kaganovitj, men här en virvelvind av barn....ja, äldstingen vår 16 år, Lukas ♥ förutom att han hade coolaste huvudbonaden, höll sig väl ganska lugn, ...men resten drog runt ( 8 stycken :-) glada pigga, från 2 till 10 år, pust!...och vi vuxna mitt i allt, precis som det skall va! :-) Å god mat och tårta! ♥ Love you all!
Vår äldsting i familjen, fina underbara vår och "min" (ja, min systerson) Lukas...med sin coola huvubonad från unicorn kid konserten.(?) Förklara sen Lukas, ok! :-) Den mössan skulle jag ha gått med på högstadiet hemma i byn! Gooo Jessika! :-)!
Fullmundering; födelsedagspresent från barn och barnbarn...:-) till pappa och morfar Sven.

Och i dag på födelsedagen var nog ingen gladare än födelsedagsbarnet själv att få njuta i lugn och rooo och läsa sin tidning...ta vår mellanpojke till dansen i stan...och undertiden strosa runt i stan medans han väntade...dricka lite kaffe kanske, läsa lite tidning...röka lite cigarill.... Ja, i dag var en lugn dag, men vi njöt ändå i stormen i allihop i går, även om det gick vilt till, hej och hå! Ha ha!... Och  idag har vi hela gänget här ringt och grattat baba (farmor) Zoja på hennes födelsedag...de skulle fira med middag ikväll och ja det har väl också tagit härliga promenader vid havet i dag. :-)


Nu middagsdags för lilla mig här...sen middag...


Vi ses!



Kraaamisar i massor! Hjärtan!


Jessika


- If You Only Say One Prayer - Say Thank You!



- God Bless You!
Allmänt
Kommentera

04 Oct

12:17

...elektricitet...bzzz ziiip...

0kommentarer
Love is the cure,
for your pain will
keep giving birth
to more pain until your eyes
constantly exhale love
as effortlessly as your body yields it´s scent -

- Rumi -







Kära fina...

...Och hur gör man när man VILL sååå mycket....kreativiteten flödar...men förkylningen säger ifrån.... men det går ändå inte att sova??? Vill skriva, vill fengshuia hemmet, rensa...ideérna flödar...känner mig fylld av electricitet....bzzzz....som går genom kroppen....går inte att sova, vila, som jag tänkt, nu här innan jag och systra min Susanne ska iväg för att göra några korta ärenden...med indiskt tema...och fengshui i tanken...här rensas...Tack Susanne! Tack älskade du! Och tack alla ni familj och vänner som finns runt mig som hjälper mig och ger mig kraft med fysisk hjälp med barnen...och bara med era ljusa tankar... Tack från hela mitt hjärta!



Så vilan blev inte av...så lika bra åka iväg.. en sväng och vila sedan...hostade i natt, men var den "dumma" hostmedicinens fel, som jag inte skulle tagit innan sömn, bad mistake, höll på hosta sönder lungorna, en slemlösande hostmedicin, men det blev nästan enbart torrhosta... gick ner och la mig på soffan därnere för att inte väcka hela sovande huset...men kära mor min såklart, mammor är mammor, kom ner och satt med mig, och gav mig hett vatten med citron i, och det hjälpte mycket,  ja älskade mamma min...sedan lugnade det ner sig så fick några fler timmars sömn än i går....Tackar gudarna!
I dag skall jag hoppa över en medicin som jag får från Houston, och ända fram till min hosta går över...vi har daglig kontakt med läkarna i Houston, ja Sasha har det via mejl oftast, tack kära fina du.
Promenad med mamsen min häromkvällen i vår Trollskog...



Mitt mantra från gårdagens work som vi gjorde är;
I am Strong
I am Real (Autenthic)
I am Beautiful
I am Precious



Nu åker vi en sväng...sedan vila...promenad i det vackra vädret...ja och lite lunch och sånt också såklart...ja vi får se hur dagen avlöper...
Ps...ofta när jag bloggat en blogg...som i går kväll så får jag mini ångest och vill deleta allt efter att jag publicerat det...mitt gamla jag ?...svårt göra avvägning också hur mycket ta med av sina näras liv...vill ju inte blanda in dem för mycket...som mina egna barns integritet...hmmm....Älskar dem sååå! De är mitt allt!
Ok...nu flyger jag iväg!




Kraaamisar i massor och Hjärtan på er!
Jessika




If You Only Say One Prayer - Say Thank You!
Allmänt
Kommentera

03 Oct

23:08

Födelsedagsfest å Vulkanutbrott

1kommentarer
Gör vad du måste göra. Under tiden, acceptera det som är. Eftersom intellekt och motstånd är synonymt, befriar accepterandet dig omedelbart från intellektets dominans och återger dig därmed kontakten med Varandet.




Hej på er alla därute! :-)

Long time no see...råkat ut för en dunderförkylning...och nu återstår heshet och hosta...men det börjar bli bättre tack och lov.
Spritter i mig av kreativitet och sååå mycket som jag vill göra...måste skaffa ett anteckningsblock bredvid sängen...igen...för att det kommer saker i halvvaket tillstånd...och så tror jag att jag skall komma i håg det...men men...ja i morse kom jag i håg en del men inte allt...hmmm! Jag var så himla säker vid femtiden eller så...men det här kommer jag absolut i håg...men nu lägger jag ett anteckningsblock bredvid sängen. Känns det igen??? Tror det är många av oss som har det här...drömmar i halvvaket tillstånd som vill säga oss något viktigt, och vi tror vi skall minnas det...men men...Rekomendation ha ett litet block och penna på nattuksbordet...el dylikt...och skribbla ner det. Det är budskap från ovan!!! Kan hjälpa oss i livet! Känner att jag måste lyssna ordentligt på det. :-) Såg saker så tydligt i natt och så skrev jag inte ner det...men kommer i håg lite i alla fall.
Och nu skall jag gå ner och skicka killarna mina på kalas! :-) See ya!
Killarna får hjälpa morfar Sven att gräva grus innan kalaset...här skall äääntligen bytas grus på gården....


...hårt jobb :-) ...är bra för kropp och själen :-)...morfar sa att de skulle få valkar på händerna...och det inspekterades nogrannt efteråt...hmmm...hade det blivit några efter så hårt arbete :-)


Igår firade vi Moskvatjejgänget...ja de av oss som var här...underbara Kristina som fyller år! Tjohooo för henne å Grattis! :-) Och en annan av våra underbara fina vänner K var inte här, men hon var med ändå! Grattis på er båda! Love you! Hjärtan till er! Sååå glad att komma ut med härliga vänner, och äta god mat, de gjorde special mat till mig, sååå gott, vegetariskt, kändes att det var proffsiga kockar och bra kvalité på maten, tydligen så har det ekologiska produkter. Passar mig perfekt! :-) Restaurang Gotland här i Stockholm! Rekommenderas! :-) Tack fina söta vänner för i går! :-)



Här har vi hela glada fina gänget! :-) ...utom jag som tar kort :-)



Kristina beställer god gotländsk ekologiskt lamm....mmm var det för dem!




En smakbit av vackra Gotland :-)


‎...en hostande och frustande Vulkan vaknade i morse, fyra timmar sov hon i natt...nu har hon lugnat sig...lavan lagt sig...kramats och pussats...nu går hon och lägger sig...en stund..snart upp igen..göromål i dag... Å Hjärtan!
Ovan är taget från en facebook kommentar jag skrev...tänkte jag spinner vidare på det...




Ja nu har här hunnits med meditation...med käre Sasha och med lite work. Det var välbehövligt. Och vadan denna vulkan? Ja, Jessika...vadan denna vulkan...arg, frustrerad på att jag inte kan göra saker i den takt som jag vill, känner mig sååå kreativ, vill så mycket, och hostan håller mig vaken, min lilla fyraåriga gumsan min är inte här... Hon har det i och för sig såå bra där hon är, med sin älskade pappa Gena och kära sin farmor och farfar som hon älskar så mycket. Och de är alla i sydligare trakter, vid havet, och det är jag jätteglad för. Speciellt att far och dotter får några dagars egentid, det behöver de, och att min älskade Gena får vila sig några dagar innan hans konferens börjar. Han behöver vila lite från allt jobb jobb jobb och allt för mycket stress som sliter på hälsa och allt...Puss min fina! Men kände mig ändå arg att min lilla är borta, två veckor istället för en som jag sa från början (jag kom just hem från USA, så skall vi skiljas igen) ...men jag vet att hon har det bra och roligt, finna några kompisar där som hon kan leka med... :-)...men vad hände med talesättet "att ryska kvinnor styr i hemmet"??? Ja, jag har väl inte blivit tillräckligt rysk ännu!!!...Men working on it!...och skall lägga till en god portion av tornedalsk kvinnlig styrka i det hela så... Vänta bara!!! Puss älskling söta min!
Och de här vackra blommorna kom min fina syster Susanne med bara sådär för någon dag sedan. Tack fina du! Lite blommor behövdes här som pausbild :-)


Vulkanen i morse var väl ingen rolig syn kanske... men det är förtryckt livskraft skulle jag tro... som böljar ut och när den inte kanaliseras i kreativitet...så uppstår ilska...som funnits i mina celler i så många år, samt annat skräp...och ja, och ta det på fyra timmars sömn, förkylning, hosta, heshet (åh stackars mig)... en försenad älskad son på väg till skolan...tar allt i sin takt, inget stress här inte, vilket är helt rätt för hälsan och dröm dröm och filosoferande på morgonen..ja såå sunt egentligen... då har han ju en jobbig mamma som stampar, och tittar på klockan, ...och sedan...sockar slängda kors och tvärs och träningskläder hittan och dattan sedan hela helgen, pyjamaser liggandes här och där...tåget till skolan går om fem minuter...frukost ej äten....vad blir det...Vulkan....Grrrrr!!!

- Jag tar alla era träningskläder och samlar i hop i en stor soppåse och slänger rubbet!!! ...och sluta detta eviga smsande och peepandet och tick tickandet  på mobilen.... NÄr skall du måla föresten??? Du har lovat att måla mig en tavla i ett år nu...och att börja måla överhuvudtaget, du har ett fint målarstafli...varför har du fått det om det bara står där oanvänt?...
Och ja, varför tar mamma Jessika upp allt detta när det är två minuter kvar tills det är dags att vara vid tåget? Suck! Vår son, den äldste, som jag talar om nu, är en så begåvad konstnär, det såg vi redan när han som två och tre-åring kunde rita saker som hade rörelse i sig, och nu helt plötsligt så spottar kloka mamma Jessika ut sig allt det här...Ja, det är inte lätt att vara barn...eller vuxen...suck...och trötta...som vi nog båda var. Men dessa eviga data/mobilspel gör jag snart mos av!!! De får spela på helger, när mammas regi gäller, begränsade tider. Vso! (that´s it!)

Sedan var i och för sig mamma Jessika - jag - glad att jag kunde smsa min älskade son, tack tekniken och mobiler!,  och pussa och krama honom och säga förlåt...men ändå säga att vi måste prata om vissa saker hemma... men jag överöste honom med kärlek...för skiljas sådär går inte, i alla fall inte för mig, om bara för en skoldag. Och det mesta hade ju från början med mitt eget skräp att göra...men vi har pratat om saker och kramats på riktigt nu, skönt!

Och ja, ett annat tema som jag inte tänker gå in på mycket nu är...att jag nu förstår lite lite lite, ja mini lite er föräldrar som har barn varannan vecka...att måsta vara utan sina/sitt barn halva tiden, på något vis missa halva deras uppväxt... Detta för att jag saknar min min lilltjej så mycket nu, och tycker jag missar så mycket tid med henne...även om jag vet att hon har det bra. Det eftersom jag också nyss var borta, och nu är hon borta igen,... Det gör att det känns lite som varannan vecka... Och även min käre man...saknar saknar!!!
Det är såklart inte riktigt så att föräldrar som delar vårdnad rakt av missar halva barnens uppväxt, eftersom föräldern ändå finns med, per telefon osv, men det är inte den naturliga kontinuitet och trygghet som jag tror det ger att leva i ett hem. Med det inte sagt att föräldrar som har sina barn varannan vecka ger sina barn otrygghet...men det skulle göra ont känner jag i mitt fall, att leva så hela barnets uppväxt...och hur känns det för barnen? ...tänker också på barnen att färdas, med väska mellan två hem, hela uppväxten, även om man han sina egna rum på båda ställena, men ja....känns konstlat. Men komplicerat ämne...Ja, lite mina tankar om det...men får återkomma senare...det här inlägget tog längre tid än jag trodde för min kära väninna fröken Mac...är lite strulig i kväll...vet ej vad problemet är...men tagit tid. Och nu vill jag få in lite foton också och hinna sova...
Så får bli allt för i kväll...skriva älskar jag...men min fröken här hänger inte med i mitt tempo riktigt...dags att vila kanske för oss båda:-)
Vår äldste älskling målade en tavla...ja vad annat kan man göra när mamma "vrålar" så där...gulp...men vi har kramats och pratat när han kom hem från skolan...och jag sa att om du vill måla så gör det från hjärtat...inte för att du måste...och jag vet att han älskar att måla. Den här tavlan tog 20 minuter att göra. Jag älskar den. Tyvärr syns inte färgerna ordentligt eftersom jag använder min iphone som kamera...men jag älskar den. De storslagna bergen...



Det blev som sagt var läkarbesök i dag och apoteksbesök idag istället för det jag planerat, men jag hade ingen infektion, utan virus som halva Stockholm, host host! Mina läkare i Houston ville att jag skulle gå till läkaren och ta prover för att de vill se så allt står rätt till, så att ingen medicin påverkar mig negativt. Men allt verkar ok. Nu skall jag väl bara försöka prata mindre så min heshet försvinner...hmmm.....får se hur det går :-)
Ps. Jag vet också varför jag är arg...jo, avslöjad...jag ville komma och överraska våra älsklingar nere i södra Europa...nu på onsdag...men kan jag resa med denna förkylning...Näääää! Inte med alla mina kombinerade sk tillsånd... Så det gick inte! Men det får bli nästa gång! Alltså skall jag göra annat här...kreativa saker...:-) överraskning!
Och under vulkanen döljer sig Livskraften...och jag Lever! ♥

Tack tack tack alla gudar! ♥
Kraaam å Käärlek




Jessika
If You Only Say One Prayer - Say Thank You!


‎...en hostande och frustande Vulkan vaknade i morse, fyra timmar sov hon i natt...nu har hon lugnat sig...lavan lagt sig...kramats och pussats...nu går hon och lägger sig...en stund..snart upp igen..göromål i dag... ♥
Like ·  · 10 hours ago
Mehdi Oguzsoy likes this.
Maria Persson Hon, det är du?
9 hours ago · Like
Jessika Kaganovitj Ja...nyss hemkommen från läkarbesök...hostande "halva natten"...kändes det som...trött...blev inga "roliga göromål" utan läkarbesök...och apoteket, men bara virus som alla andra. Förlåt hela Mänskligheten för mitt humör i morse...under vulkanen döljer sig livskraften...och jag Lever! ♥




Allmänt
Kommentera

22 Sep

22:27

Ljuset är Starkare! Och Helig Vrede!

2kommentarer
Whenever you are confronted with an opponent,
Conquer him with love.

- Mahatma Gandhi -





Kära vänner...hemma för flera dagar sedan...men dålig på att skriva...sovit och sovit första tiden. Halva dagar, hela dagar...Som jag skrev på facebook, jetlag och ja...auran tar längre tid på sig att hinna i kapp när man reser, den är lite söligare, so to speak... den kommer fram ca tre dagar senare och det märks...känts att jag inte varit helt på plats hela jag...struntar i om man inte får skriva sånt i Sverige (?), placera in mig i ett fack då, ni som vill...vilket det nu blir...hon som tror på auror, bla bla bla... ja, lite lite ? på dåligt humör kanske kanske, eller arg, arg på ja se nedan!!!



...Men nu har jag kommit igång igen, det vill säga vaknat och hela jag är på plats, skulle jag tro?... och så smäller det till igen med den kära dumma vännen!!! excitement, ångesten...men jag struntar i den i dag!?... Grrrr! Sur och irriterad på att den kommer och stör mitt liv, tack å lov mindre nu men varför skall du komma överhuvudtaget. I går kunde jag inte gå och hämta min söta lilla dotter på dagis som jag så gärna ville, hon skulle bli så glad och jag också...och inte kunde jag ta på min härliga polkagrisrandiga regnkappa och lika polkagrisrandiga stövlar för det regnade så det skvalade...
Min polkagrisrandiga utstyrsel...redo för regn...tack bästis Anna för tipset...vi är polkagrisar tillsammans du och jag :-) (ps...och ja, var kan det här måntro vara inköpt...???:-) )
och det hade varit så....jaaa ni veet att gå där i regnet tillsammans henne och plaska i vattnet tillsammans...Arg Arg Arg!!! Och inte kunde jag sitta och skriva som jag ville....har ju så mycket ideér. Allt jag vill göra! Och i dag ville jag gå med både min sjuåring till skolan och min tjej till dagis...men Nej!!! Blä Blä Bläää!

Ja, så känner jag mig nu! Och till råga på allt så ringer postkodlotteriet och stör nu också...alla dessa dumma telefonsamtal med hurtiga glada (ja visst glada, kiss my ...!!!...yta yta...men ok alla måste ha ett jobb, jag skäller inte ut dem, jag var faktiskt trevlig mot honom, men jag sa ifrån!!!...) "just nu har vi en kampanj...går du med i postkodlotteriet just nu, så skickar vi dig ett bäddsett heeeelt grattis! Bara just nu!!!" Jag vill inte vara med i något irriterande postkodlotteri där man måste skrapa lotterna tills fingrarna blöder...suck! Och jag vill inte ha något fult bäddset!!! Sluta ring!!! Måste ut ur detta hus!!! Förlåt vackra hus, som jag älskar...får nog stänga av telefonen, dagarna i ända...men skall ju inte prata i mobil mycket alls utan helst i vanliga telefoner (och inte i bärbara alls!!!) enligt rekommendation... Och Nix hjälper ju inte ett sk..t!!!
Men i förrgår så hade jag så himla trevligt och mysigt med min syster Natasha, min mans lillasyster. Vi satt och lunchade på vårt vanliga ställe i evigheter, ...likadana tröjor hade vi dagen till ära, ha ha! Ja ovetandes hade vi tagit på dem samma dag. :-) Och det var första dagen jag tagit mig ut på riktigt vaknat till
Söta Natasha


Vår goda dessert, jag höll mig dock till de smaskiga bären i skålen...mmm...annars älskar jag denna morotskaka :-)


Här sitter vi systrar...Natti alltid lika fotogenetic...och jag i nya brillor...som min kära vänninna påpekade att jag ser ut som en av Dupontarna, ha ha! Ja, vet ej inte om de glasögonen är jag ännu...:-) Ja i och för sig sa hon att vi båda såg ut som Dupontarna tillsammans (Ni som läst Tintin vet) ...men jag tror att hon fick tankeassociationen via mina svarta brillor :-)


...och trodde då att det skulle vara likadant dan efter...så jag också kunde börja gå med mina barn så ofta som möjligt till skola och dagis...och förhoppningsvis småningom på olika aktiviteter. Kan ju känna mig stressad av mycket folk...Samtidigt som jag känner mig redo att ställa mig på en stor scen och tala ur hjärtat om ja det som det är dags just då och nu att tala om...paradox...!!! Men jag skall strunta i ångesten nu! Kom och ta mig om du vill då? So, what else is new!!!! Trött på dig! Kom...sen är det över efter en stund...Ljuset är starkare! Promenera, kreativitet och skapande...action...saker att göra...så skall det gå tilll!!!

Nu är det kväll...sovit...varit med mina älskade barn...talat med min älskade man Gena som är i Moskva, ja nu flygit till annat europeiskt land...på resande fot...Och jag älskar Dig min Gena bara så du vet Mer Än Hela Universum!
Och i går var det Guds Moders Dag i Ryssland! Och i går invigdes ett kapell med en kopia av den kända Andrej Rublevs ikon "Troitsa", Treenigheten, för människor att komma att besöka. Andrej Rublev levde i slutet av 1300-talet till början av 1400-talet...och just den här ikonen är bland de viktigaste i ryska historien, om inte den viktigaste. Har alltid älskat den ikonen. Och just den Heliga Modern är som ni kanske vet för mig mer än ord....ja, hon är Himlarnas Drottning!
Kapellet med den vackra ikonen "Troitsa".
Godnatt på er kära! Av en mycket gladare Jessika!
Från mitt hjärta så är jag såååå tacksam för såååå mycket i livet! Tack tack tack!


Kärlek


Jessika


Och tack käre Mr. Gandhi för ovanstående citat...det sa mig mycket i dag till mig själv...i förhållande till att betrakta mig själv och min ilska.

If You Only Say One Prayer - Say Thank You!
Allmänt
Kommentera

17 Sep

01:34

Framme i Paris...sömn och gott te...cheeses

0kommentarer
Nä"Our deepest fear is not that we are inadequate. Our deepest fear is that we are powerful beyond measure. It is our light, not our darkness that most frightens us. We ask ourselves, Who am I to be brilliant, gorgeous, talented, fabulous? Actually, who are you not to be? You are a child of God. Your playing small does not serve the world. There is nothing enlightened about shrinking so that other people won't feel insecure around you. We are all meant to shine, as children do. We were born to make manifest the glory of God that is within us. It's not just in some of us; it's in everyone. And as we let our own light shine, we unconsciously give other people permission to do the same. As we are liberated from our own fear, our presence automatically liberates others."
Marianne Williamson
"Our deepest fear is not that we are inadequate.
Our deepest fear is that we are powerful beyond measure.
It is our light, not our darkness that most frightens us.
We ask ourselves, Who am I to be brilliant, gorgeous, talented, fabulous?
Actually, who are you not to be? You are a child of God.
Your playing small does not serve the world.
There is nothing enlightened about shrinking so that
other people won't feel insecure around you.
We are all meant to shine, as children do.
We were born to make manifest the glory of God that is within us.
It's not just in some of us; it's in everyone.
And as we let our own light shine, we unconsciously
give other people permission to do the same.
As we are liberated from our own fear,
our presence automatically liberates others."

- Marianne Williamson -



Sen kväll här i Paris...eller kanske inte så sent egentligen...men har sovit halva dagen här på hotellrummet...
Vi kom in ganska tidigt med planet i morse, vilket jag inte hade insett, annars hade jag nog varit frestad att åka hem ganska fort. Men faktiskt nog mycket bättre att komma hem utvilad till sina små underbara älsklingar. Sov nog ca två och en halv - tre timmar på planet, och såg två filmer, en okej, ja so so komedi, amerikansk, men sedan såg jag Woody Allens nya, tror jag, håller inte riktigt reda på sånt, men den heter "Midnight in Paris och den var för mig underbar! Älskar också den tiden, 20- talet, 1920-talet, och musiken. Ja, jag njöt av filmen verkligen. Sedan somnade jag. Sasha såg också filmen och tyckte den var helt underbar också. Sedan somnade han till en helt underbar film också som jag såg på vägen till USA; Paradiso, en italiensk film, som inte är ny, för Sasha berättade sedan att han sett den för länge sedan, och han älskar den, så det var inte därför han somnade. Men jag älskade den också. En av skådespelarna, en äldre man, som spelar i Paradiso, spelade Pablo Neruda i filmen Il Postino, en av mina absoluta favoritfilmer...att den här äldre skådespelaren också är lite lik min fina älskade morfar gör ju inte saken värre. :-) Ja kära syskon och kusiner, å mamma och moster såklart, och varför inte morbror uppe i norr också ...nu får ni se filmerna, om ni inte gjort det för att se om ni håller med om att han är lik söte vår morfar :-)
Mörkt och de flesta sover...men jag njuter av "Midnight in Paris"...av Woody Allen
...ett måste hörni :-)


Grannen bredvid mig, Sasha...somnar som vanligt till sin andra film...denna gång vackra filmen Paradiso...
visst är det något speciellt med det vackra italienska språket...det är sååå levande...finner ej ord...
det känns som att vara i Fellinis Amarcordo varje gång jag hör italienska. Det var fullt med italienare i
väntrummet när jag gjorde EKG, i Houston häromdagen och då kändes det så...mmmm! :-)

Nu inser jag att helt plötsligt att klockan är hur mycket som helst...har gjort lite saker emellan...Sasha har hjälpt mig, som vanligt att reda ut varför jag inte hittade senaste dagars bilder som jag ville ladda ner här, och det löste han såklart. Och jag ringde efter mer vatten, måste ju ha mkt vatten för min medicin, och frågade samtidigt hur mycket deras vita badrockar kostade, om det var rimliga priser...ja, han förstod inte vad jag menade så då fick jag visa vad jag menade när han kom upp med vattnet.. och han sa med sin franska accent "well weee nooorrrmallyyy dont sell them buuut youuu caaan haaave uooonne fooorrr freee", Oh, thank you so much sa jag då...that is very nice of you. Så jag sprang efter lite dricks, och hade endast 20 Euro, vilket nog var ganska mycket...så då kom han med två stycken badrockar...ja, min snygga frisyr hjälpte väl också, he he! :-) Ha ha! :-) Så då fick jag ringa Sasha för han måste ju ta en i sin väska, platsen i min resväska är redan sådan att jag får squeese it in....om man säger såå...och han såg på mig med en suck... och sa ngt som liknade.. you are unchangeable :-) men leende samtidigt,...men sedan hjälpte han mig att få reda på bilderna...tack tack och nu är klockan hur mycket som helst och jag som skulle skriva så mycket om allt möjligt hade jag tänkt. Kom saker till mig på planet som jag ville dela med mig av...men det får bli nästa gång. Delar med mig av lite bilder dock...från resan och vår trevliga middag och Sashas underbara cheeses, ostar :-)
Närmar oss Lovely Paris...


Ja, getting closer...



Och den här boken skulle jag ju läsa under resan...men I love this book anyway...



Älskar ni inte min överfyllda väska...och här skall in ett äpple också...men det gick :-)

När vi väl båda sovit så ringdes vi...ja Sasha ringde och väckte mig...och ja jag fick dra mig upp ur sängen...måste ju få i mig middag, det enda jag ätit sedan frukost på planet, ja vi båda...
Så vi gick till hotellets supertrevliga restaurang, med god mat och för Sasha goda ostar...det viktigaste för honom. Jag älskar ostar också, men det får bli nästa år, bara en upplevelse att se honom njuta och leva sig in i dessa ostar, :-)
French cheeeses....mmmmm!
Sasha och ostarna...behövs inga ord...



...Och jag och mitt te...jag bara älskade te påsen...med det lilla lövet :-)



Vacker påse eller hur!  Teaforte.com, var deras hemsida tog vi/jag reda på:-)
Sådant måste jag ju bara få veta som är en teälskare minst sagt...just nu grönt och vitt te.



Ja, ni ser själva...



Sedan dags att hitta till sitt rum i detta "rymdskepp" :-) Och det gick...får se om det går
att sova nu också, redan halv två på natten, hjääälp! Men i Houston minsan bara halv sju på kvällen....


Jag som hade sååå mycket klokt att säga idag/natt :-) men det får bli nästa gång...om jag minns det, ha ha!




Godnatt kära ni! Ps. jag är lite röd i ansiktet...inte på grund av för mycket vin,
I wish, ha ha! De har goda viner här i Frankrike :-) Nej, det är på grund av en ny medicin...en normal reaktion till den medicinen, och kan också bero på jetlag och ja gudarna vet vad...:-)


Tusen kramar till er alla!


Och Kärlek


Jessika


Ps. Tack fina Jenny för din kommentar, och jag tror du skulle passa super i kort hår! Kraaam!



If You Only Say One Prayer - Say Thank You!

Allmänt
Kommentera

15 Sep

06:08

Jag är en glad femåring igen :-)

0kommentarer
Oh, my friend, all that you see of me is just a shell,
and the rest belongs to love.


- Rumi -






Jahapp, då var det dags att dra mot Europa, och kära moderlandet och barnen och la familia! Tjohooo! :-)Har haft pack "frenzia" i två dagar nu, pust...! Så blir det, man har alltid mer än man tror...och ändå tog jag inte med mig så mkt, men hade lämnat kvar lite grejer...tyvärr...och handlat en del, men inte så mkt...kanske lite fler böcker än tänkt, typiskt mig, ja Anna, tack för din kommentar, jag håller med jag borde ha köpförbud av böcker, men Pemberley serien var jag bara tvungen att köpa..ja inte hela såklart, men gick och köpte två böcker till så jag har de tre första delarna...lika bra, har redan börjat läsa den första, så kul att läsa om Mr Darzy och Elizabeth Bennett som gifta :-),  parallellt läser jag Bröderna Karamazov, och ja, jag läser färdigt en Jane Austen bok också, ja sån är jag, fler som känner igen sig :-)?
Vi åt lunch "in the mall", närmsta gallerian, med våra fina vänner Irena, som jobbar på Burzynski Kliniken, och hennes man Janusz. :-)



Irena och Janusz




Och jag håller med kära min Anna, självklart så är det viktigt att få visa känslor, mer än viktigt det är livsnödvändigt, känslorna är här för att de behövs, de vill säga oss något, stänger vi av dem så blir de som en tickande bomb, det vet jag kanske mer än någon tror jag.  Och vi har för lite av känslor i Sverige, spontana känslor, för mycket logik och hjärna, känner jag. Kanske har vi en tickande bomb till och med i Sverige...vad tror ni? Vissa dagar känner jag mig som en femåring, och det känns så härligt, och mer blir det, det bara känner jag :-) Ni kommer snart inte att känna igen mig alls, ni alla kära vänner, ha ha! :-) Hoppas ni gillar det, till det positiva, men det här året har och är en transfomeringsprocess som jag sagt tidigare...det bara är så. Inget liknande jag varit med om någonsin i mitt liv. Och jag är så tacksam för det. Det har öppnat upp mig, så min sjukdom har på det sättet inneburit en Blessing från Universum, Gud, ja Det Högre. Tack Tack Tack alla Gudar och Universum! Det är som att en sluten blomma börjar att öppnas upp och leva! Jag är så tacksam! Och känner sådan levnadsglädje!
Här står jag framför stora varuhuset "Masy´s" för att inhandla lite beställningsinköp, sådant som inte finns i Sverige...och vad kan det vara måntro...:-)



En kaffe och en grön te på Starbucks för att vila lite, fortfarande i gallerian...:-) men sedan drog vi hemåt strax, skööönt! :-) Ute, stekande glada 39 grader :-)



Tack kära bror min Dennis, för att du spelat in Karamazov till mig och på ryska, wow, passar perfekt nu när jag läser den igen efter 20 år, ser så mycket fram emot att se den :-) Kram på dig!



Det här blir ett kort inlägg, för jag måste komma i säng, och hmm... ja, jag är ju som sagt lite hooked på "Gilmore Girls", så måste ju hinna se ett avsnitt innan läggdags. (Den serien du Anna i din kommentar talar om, Abbey nånting?, lät himla intressant, någonting att se fram emot, ja det blir nog dvd box för mig :-) ), Och kanske ska jag läsa några rader i någon bok nu på kvällen...och så inväntar jag sista medicinen. Tacksam att kunna få vård på en sådan klinik som denna, men också tacksam att komma hem till höstväder, härligt! Och ta på sig lite roliga höstkläder, 39 grader här även idag...pust...lite för mycket för mig, inget regn sedan mars här...stackarna...Och skall bli så skönt att komma hem till de mina, mina älsklingar! Men kliniken har blivit mig ändå så kär. Så många varma och fina människor här, och alltid mycket kramar och många som bryr sig, och också fina möten med andra patienter. Tänker på min lilla Zoe, lilla gumman min. Sänder henne ljus varje dag. Ja det finns många.
Inskickat till Dr Burzynski




Sköt om er kära fina ni, och


Kraaam på er alla underbara!


Kärlek i massor,






Jessika





Den här bilden hängde på väggen på kliniken och tyckte att Einsteins ord stämde så bra på hur det faktiskt är.



If You Only Say One Prayer - Say Thank You!


- Oprah For Nobel Peace Price -
Allmänt
Kommentera

11 Sep

06:16

Grrrr! ...och Älskar böcker!

2kommentarer
God is good all the time and when it appear He´s not,
it is because He is great.




God senmiddag på er! Har min middag i sängen här...ngt nytt för mig, nja. inte så vanligt i alla fall :-)

Hoppas ni har det bra alla därute på vår kära planet :-)!

I morse så hade vi båda sovmorgon, jag och Sasha...och i dag var det Sashas tur att vara lite krasslig... så han har vilat ganska mycket i dag, och det är ju bra när man är sjuk. Jag vaknade senare än vanligt men gjorde min meditation, men hade svårt att koncentrera mig ordentligt eftersom jag fick så många kreativa ideér under meditationen. Så jag fick föra mig tillbaka till meditationen gång på gång. Ja, det är inget ovanligt att tankarna far...men denna gång så kände jag en sådan enorm glädje och lycka i hela mig själv över den kreativa vågen som översköljde mig. Så meditationen tog en lång tid. Under frukost, som blev ovanligt sen, ja allting blev ovanligt sent idag så satt jag med anteckningsblock och ritade och skrev samtidigt...ja så frukosten tog den tid den tog... Sedan några samtal med kära Sverige innan det bler för sent.
Sen frukostdags...gomorron! Kreativ och glad...innan arga lejoninnan tog överhanden...grrr!





Och jag ville så gärna dela med mig av mina kreativa ideér till en av mina goda vänner...och den vännen, som jag älskar, hade inte riktigt tid att lyssna just då, fullt upp med annat, och då sa jag ngt och så var det hela igång från min sida i alla fall... jag tänder som en tändsticka nu, ibland för småsaker, av och till i alla fall (så går det när jag låser in mig i en låda delvis mer än halva mitt liv, och nu plötsligt på kort tid skall allt ut, ja människor runt omkring får stå ut med en del...men jag ber; ha tålamod ibland i alla fall snälla) ... och ja på en sekund så var mitt glada kreativa humör borta, och jag tappade lusten till allt...och jag började reagera osv och suck suck!..., och tillslut så la jag bara på luren, gick fysiskt inte att prata mer... (inget jag är stolt över, förlåt!) och sedan somnade jag på en gång och sov i över två timmar.... Så kan det gå i livet... Vaknade försenad till mina tabletter, så tog dem och sov lite mera och sedan gick jag på vårt kära Flora & Muse och åt lite lunch, och sedan vidare till Barnes & Nobles för att vandra runt bland böcker, älskar böcker... och jag hittade Tyvärr, kanske jag skall säga två böcker
Här på hyllan stod Dostoevskys Bröderna Karamazov, det blev mittenupplagan, som enligt Sasha har bästa översättningen... men stod och jämförde lite själv faktiskt. Den med röda omslaget är en modernare översättning som sägs vara väldigt bra också.


Mmmmm....ser så fram emot att läsa denna...mmmm! Skall sätta mig i meditationsrummet med en termos med favorit teet, och läsa och drömma mig bort...:-)



Jag har känt att jag måste läsa delar ur Bröderna Karamazov, om Fader Zosima, som jag berättade om i tidigare inlägg, för er som kanske inte läst boken ( han är en vis helig man ), jag kände att jag behövde hans visdomsord just i dag. Och trodde sedan när jag valt boken, att jag var klar för att gå och dricka mitt sedvanliga gröna te...ja vad händer, då går jag föbi en bok som heter...The Pemberley Chronicles. Och det visar sig vara en författarinna, Rebecca Ann Collins, som har skrivit fortsättning av Jane Austens Pride And Prejudice. Och jag kände mig så dragen till boken, ja hela serien, tror det är ca tio delar...men jag köpte del ett. Och så vackert omslag. Någon har skrivit i sin recension om boken; "A lovely complementary novel...Austen would surely give her smile of approval." Och för mig som ääälskar Jane Austen och speciellt Pride and Prejudice så var det helt enkelt ett måste! Får beställa de andra på Amazon framöver...:-) älskar att ha just den här boken och hela den här serien att se fram emot! Min underbara vän A, vad tror du om den serien? I will keep you posted :-)
Ett event där småflickor deltog, och alla gick och bar på en liten docka ? pågick i bokhandeln...fullt med mammor med sina flickor...



...Men där står det ju på väggen...American girl Model Search, det var ju det jag trodde,...vad det nu har i en bokhandel att göra? Undrar i alla fall jag. För några dagar sedan såg jag att de hade uppställt två dockor bokhandeln och jag tyckte att de var fina, (tänkte såklart på min lilla tjej hemma) och jag frågade en kvinna i informationsavdelningen, där dockorna stod, om de sålde dockorna...och hon berättade att det gjorde de inte, utan det var del av en "girl model tävling"...och då sa jag med ett leende (på skämt såklart), jaha men då är väl jag för gammal att delta? Och hon svarade mycket allvarligt till mig; ja du är för gammal...:-) antingen ingen humor den dagen, eller just not in the mood...:-)



Sedan blev det lite te och min ständiga companion, Jane Austen...




... När jag var liten så hade vi inte så mycket böcker hemma, en del såklart, och jag fick vara med i bokklubb vid kanske två tillfällen. Tack mamma, mitt tjat och gnat gav resultat! :-) Men jag jag älskade vårt lilla bibliotek i byn, som tyvärr inte finns kvar i dag...bokbuss som gäller i dag, bra det i alla fall. Men just att kunna slinka in på bibblan på väg hem från skolan och att sitta där, ja ibland i timmar och läsa, lyssna på inlästa sagor och berättelser, fnittra med kompisar, bästisen Anna och andra, läsa Asterix och Obelix, som jag också älskade, förutom riktiga tjocka böcker...Och vanligtvis så hade jag med mig en sådär sju till åtta böcker, och några Asterix och Obelix såklart:-) hemsläpandes...typiskt mig, ja ja! Älskar ni inte lukten av böcker? Jag har alltid älskat att öppna en bok och bara lukta på den, minns just bibliotekböckernas lukt...den var speciell. Visst är den?
Nu "slutfilosoferande"s för i kväll, om vi nu kan kalla det för filosoferande, men en medicin återstår för kvällen...så uppe en stund till...men skall bläddra lite i Bröderna Karamazov och försöka hitta Starets/Fader Zosimas visdomsord...så det lär nog komma några citat därifrån framöver :-) Näring för själen behövs...och sedan lite dvdtajm. Skratt och drömma sig bort
Sen kvällsmiddag...här i sängen och vid min dator, som jag inte har döpt än, inte hittat lämpligt namn för henne ännu...hmmm:-)



Godnatt fina vänner mina! Sköt om er alla!


Jessika




- Oprah for Nobel Peace Price -
Allmänt
Kommentera

10 Sep

07:23

Tacksam Tacksam

0kommentarer
For the Lord your God will be with you
wherever you go.


- Joshua 1:19 -




Gokväll alla vänner därute!
Här kväll igen, har sovit, sen eftermiddags nap...och ätit lite lätt middag, inte så hungrig, kanske för varmt...vem vet. I dag var vi på Burzynski kliniken och jag tog bort min infusion som jag gått med en vecka. Men det har varit sååå himla bra att få i sig den här vitaminkuren för kropp å själ! Tacksam! Studsar som en kanin nu, ha ha! Men värmen i dag gjorde sitt till... pust, så efter kliniken och lunch ute faktiskt, kom så sent från kliniken... så gick jag å la mig...sov ett bra tack. Vaknade tidigt imorse också och kunde inte somna om... så då är det väl lika bra att stiga upp tillslut...hellre än att ligga och vrida och vända på sig... eller hur...hade ju hår att fixa i dag också...ny styling man måste vänja sig vid :-) Hårtork som stackars Sasha fick springa och köpa åt mig mitt i natta i går, nja...vid niotiden i alla fall på kvällen i den stora mataffären här nära, som har det mesta, men bara en resehårtork, som räcker gott och väl, tack snälla Sasha.


Och jag önskar att jag fick ta en sådan här vitamin/ aminosyra kur minst en gång i månaden, det har fått mig att må så mycket bättre. Stusar gärna runt som en glad kanin i livet, ha ha! Träffade vår läkare Larissa först och gjorde vanlig check-up och diskuterade de två nya mediciner jag skall börja ta, byter ut två mediciner till två andra.. så vi provar i några dgr, för att se att min kropp reagerar på ett bra sätt. Ja, att träffa Dr Larissa ger alltid många skratt och mycket prat om allt möjligt.
Fina Dr Larisa och jag, i min jaaa vad skall man kalla det blommiga glada strandklänning :-) Ja, vad gör man i 34 gradig värme, det är bara smila och se blommig och glad ut eller hur :-)...och sluta klaga Jessika. Som vi säger på ryska; Vso! Betyder ungefär; Enough! Och min Odd Molly jeansjacka som får hänga med lite här och där...  Och alla dessa papper är mina mappar, med alla mina medicinska data osv...mycket att hålla reda på för en läkare med alla sina patienter, mycket blädder blädder blädder fram och tillbaka under ett samtal...nja inte hela tiden...



För två dagar sedan sa jag hej då till Alex, och hans lilla 17 månader gamla Zoe, som jag berättade om i ett inlägg häromdagen. En liten söt tjej, en liten prinsessa, men ack så trött lilla gumman, de föräldrarna har kommit med henne för ngn vecka sedan... mamman stannade hemma även i dag med Zoes tvillingbror på hotellet. De skulle hem till Europa, så de har nog redan åkt. Känner så starkt för henne och hela deras fina familj. Och även denna gång vinkade lilla söta Zoe flera gånger till mig halvliggande i tvillingvagnen, gumsan lilla. Hon var uppkopplad till antineoplastons som hon får in i blodet. Så hon blir frisk snart, jag ber för henne varje dag och sänder henne ljus ljus och till hela hennes fina familj. Ja, det finns många människoöden som vi möter här och även i Sverige, genom det som händer mig. Jag är så tacksam för det. Det öppnar upp hjärtat och ger så många fina möten med underbara varma människor. Tack alla ni! Och Martin tänker på er fina H och alla er i er familj Och ber för honom och sänder ljus ljus varje dag! Kram på er! Hör av mig till er också! Och fina U-M hör av mig sänder dig ljus ljus också, tänker på dig, och hör av mig. Har varit dålig på att höra av mig överhuvudtaget nu till många... Ber om ursäkt för det, första veckan här sov jag hela tiden men nu tack vare "vitamininfusion" så börjar känna mig som levande glad människa igen...så tacksam!
Häromdagen träffade vi en rysktalande familj, unga förädrar med en flicka, ca 8-9 år kanske, hon har en större hjärntumör än mig, lilla fina tjejen. Vi har pratat med föräldrarna mycket, speciellt Sasha, som faktiskt är mer insatt i allt det praktiska och mediciner och sånt än jag, ja så går det när man bl a har ångest, som jag har haft, då är det svårt att ta till sig allt och att fungera. Jag tänker på deras fina lilla tjej och sänder henne ljus ljus! De har bestämt sig för att stanna här ett år med henne för att göra henne frisk.


Många tidigare patienter skickar in bilder och brev som tack flera år efterår för att vissa sin tacksamhet. Här en flicka som har tagit studenten och hade cancer som liten.



Tacksam tacksam att jag har möjlighet att komma hit till Burzynski Kliniken.


Nu faktiskt dags för mig att lägga mig...nja, jag ser väl mitt vanliga avsnitt av Gilmore Girls, trott eller ej, som jag har blivit lite hooked på, gillar faktiskt den jättemycket nu, är redan på år fem, dvds är väl himla bra, man kan se när man vill och hur många avsnitt man vill, det är det som kan vara det farliga... att kunna sluta i tid...Tv är nästan ett avslutat kapitel för mig... I början tyckte jag den här serien var seg och lite tråkig men nu gillar jag den himla mycket faktiskt, får mig till skratt, så det är huvudsaken...fantisera sig bort...och skratta.


Godnatt på er alla ni fina därute och sköt om er!



Vacker solnedgång på väg hem från min bokhandel i förrgår



Kramar från den kortklippta, och nöjda...skuttande kaninen, ha ha! Nja skuttar väl mindre i den dryga tunga hettan...men känner mig glad, också för att jag får komma hem till mina kära, och alla er vänner som är i Stockholm, vill så gärna ses! :-) Och längtar till att börja med allt, men jag håller samtidigt på här också, skapar :-) Och jag längtar till den friska hösten, jag vill ta på mig en höstkläder, med höstboots, och höstjacka och se de vackra höstlöven...om de nu finns kvar...men happy happy att komma hem till mina kära!
Men kliniken här har också blivit mig så kär. Det är så sant. På söndag ska vi äta lunch med vår fina vän Irena, hon jobbar i receptionen, och hon är alltid så mån om mig och kramar om mig och ja hon har blivit en god vän till oss.
Puss å kram på er!


Godnatt Godmorgon och Goddag! :-)




Jessika


Och älskade fina lille söta brorsson W som har två års kalas i dag...Hipp hipp hurra på din kalas dag, även om du redan fyllt år! Present kommer från faster i USA. Hoppas ni får jättekul hela tjocka släkten. Önskar jag var där med er! Kramar och pussar på er allihopa! Love you!



If You Only Say One Prayer - Say Thank You!
Allmänt
Kommentera

09 Sep

05:34

Transformering och Skrattgråt

3kommentarer
To see a world in a grain of sand
And a heaven in a wild flower,
Hold infinity in the palm of your hand
And eternity in an hour.
To see a world in a grain of sand
And a heaven in a wild flower,
Hold infinity in the palm of your hand
And eternity in an hour.


- William Blake -





Godkväll mina fina vänner därute! Hur har ni det?
Här är klockan snart redan tio på kvällen, och vi har haft fullt upp hela dagen. Avslutade nu kvällen med att ordna lite inför packning, sortera och sådant, som också tar tid...tänkte att jag inte skulle göra allt sista två dagarna i stress stress...inte bra för mig. Så lite i taget...ja, vi får se hur det går. Skönt att ha fått lite gjort idag.
Dagen började efter meditation med frukost och käre Sasha fick mig att gråta, och min lille söte sjuåring skulle ha frågat, mamma är det skratttårar eller är det ledsnatårar...och då svarar jag att det var överväldigande skrattårar..ja kanske något utöver det! :-) Han talade om meditationens betydelse till att börja med och det gjorde mig så rörd, djupet i det han sa. Och underbar skådespelare som han är, så började han sedan att citera William Blake och Emerson, dessa stora giganter till författare och poeter. Ja, deras texter är så vackra så jag rördes till tårar, och de är andligen så upplyftande.
Våran morgondrink, som innehåller både Macca powder som är Incan Superfood, och Whey protein (innehåller inget vete eller gluten)....och blåbär, hallon, och almondmilk. Mycket protein som jag behöver nu, ser ni man behöver inte kött...men det är ju smaksak...:-)



Vet ni att jag träffade Sasha kanske ca två månader innan min älskade make Gena, det var 1989, vi kom att hamna på samma ställe alla tre på en nedlagd skola i Vällingby, där fredsorganisationen, Samarbete för Fred, nuvarande Peace Quest, heter de nu tror jag. Och där bodde ett gäng ungdomar från Sverige, Sovjet, USA, ja det fanns till och med någon ända från Nya Zeeland:-) där...och det kom och gick ungdomar från olika håll i världen, Polen, Östtyskland...på besök, osv... Hur som helst, en kväll så kom jag till Sashas klassrum, ja vi hade varsitt klassrum som sovrum...:-), (och kontor och sådant fanns i den föredetta skolans skolexpedition...logiskt eller hur...), och just den kvällen höll han högläsning av William Blake för mig, och det var så vackert, jag förstod då inte allting, hela vidden av innehållet, och språket är ålderdomlig engelska, men ack så vackert, vackert, vackert! Och i morse så talade vi också om Dostojevskijs bok Bröderna Karamazov, också ett mästerverk...och den store Fader Zosima som är en av de viktiga karaktärerna i boken...Starets Zosima, en vis man.
Vår frukost i morse...både inre och yttre nyttigheter :-)



Sasha hade för många år sedan i USA uppträdande just där han hade plockat utdrag ur Fader Zosimas visdomsord...det är gudomlig visdom så känner jag...så ännu mera tårar, jag fick gå och snyta mig flera gånger. I min ungdom..precis när jag och min Gena träffats så tog jag sats och läste hela Bröderna Karamazov...och det är nog ganska precis tjugo år sedan...och just Fader Zosimas ord betydde så mycket för mig...jag skrev upp dem och hängde upp på väggen, och i min anteckningsbok, ja vissa citat...minns ett, självklart inte ordagrant...men det handlade om att varje stund, ja varje sekund var viktig och att vi skall betrakta oss själva så att "din bild är välskaplig"...att ja se på sig själv utifrån, ja egentligen handlade det nog om att betrakta sina tankar....Tankarna far ju iväg under en dag som en maskin, eller hur...och väldigt ofta är vi alla inte medvetna om vad vi tänker...och Fader Zosima talade om det som är visdom i varje religion och hos mystiker, att bli mer medveten om sig själv och om det vi tänker... Ja, det var vår morgon.
Vår fina läkare Dr Larisa




Sedan iväg till kliniken, och få sista påfyllningen av min "vitaminkicks" infusion som jag kallar det, av aminosyra, som jag känner gör underverk för mig. Önskar jag kunde få det en gång i månaden och jag önskar alla kunde få det lite då och då. Jag mår mycket bättre nu. Vi träffade såklart vår jättefina doktor Larisa, som vi alltid diskuterar livet, filosofiska och andliga frågor med, ja det bara blir så, vad kan jag säga, hon är ryska :-)! Ja, det märks att jag älskar Ryssland, men likaså älskar jag mitt älskade Sverige och Tornedalen, och ja egentligen alla människor. Vi är alla Ett!




I morse framför spegeln fattade jag ett beslut som har legat en ganska bra stund och pyrt hos mig...Att nu har jag fått nog!!! Jag har fått nog av mina hårtestar!!! Så jag bestämde att jag SKA klippa mig i dag! Det finns ingen återvändo... och kort skall det vara, något som jag inte har haft på ja, tjugo år, ja inte så här kort! Halvkort har jag haft för kanske lite mer än tio år sedan. Men det var nödvändigt i dag! Och ibland är det bra när något är nödvändigt!!! Det är då förändring i livet kan ske! Jag känner mig som att det är del av min transformering i livet...även om jag också vill få in lite färg i håret... men just nu väntar jag med sådant...det får komma senare när det är dags! Jag känner mig glad och lycklig...sedan shoppade vi lite... jag handlade bara till mina älskade barn, som är så klädkräsna :-) ...handlade också kanske :-) till lite andra barn...ja släkten är ju stor :-) tack å lov, God bless them all mina älskade! ...men det får plats i resväskan, jag tog faktiskt inte med mig så mycket kläder hit, wow, otroligt Jessika, ja nästan för lite. Och det här med väskavvänjningsklink för mig...hmmm....ja, vad skall jag säga...väskaffären stod där bara framför mig sedan (ditt fel :-) min superfina vän Kristina som har introducerat mig till märket Coach)
...och en belöning behöves väl efter att jag tog mod till mig och tordes sätta mig i frisörstolen, utan panikattack..(eller hur Gena min älskade, jag älskar dig alltid alltid!) kände mig inte ens rädd när jag satt där, snälla Sasha satt i och för sig bredvid mig och ipadade. En duktig och också snäll kille, topstylisten tog hand om mig, Silver hette han i efternamn...massor med tatueringar, som sig bör (?) hade han, och det mörka håret stod rakt upp, proffsig var han kände jag, och samtalsvänlig vilken gjorde mig mer lugn, ...ja, jag tordes endast ta den bästa stylisten, ingen annan får röra mitt hår, in this matter...ha ha! Han klippte av mitt hår! Sedan grät jag av glädje, och gjorde honom glad...för han är nog inte så van att hans kunder gråter av glädje :-) Det var skratttårar! :-)



Godnatt för ikväll kära fina mina!




Kärlek Kärlek till er alla!


Jessika



If You Only Say One Prayer - Say Thank You!
Allmänt
Kommentera

08 Sep

05:03

Uttrycka våra inre skatter

4kommentarer
Though we travel the world over to find the beautiful,
we must carry it with us or we find it not.
 
 
- Ralph Waldo Emerson -
 
 
 
Hej på er kära :-)!
Kliniken på förmiddagen för oss...för att fylla på min infusion...
Vår fina sjuksjöterska Anna kommer med min påfyllning av min "vodka",som vi säger på skoj
:-), min medicin som jag dricker fyra gånger per dag. (Har den även i tablettform, bra att ta när man är ute och inte hemma) Det Är antineoplastons, kan även ges i blodet direkt, men jag behöver inte så stor dos. Men vi alla patienter tar någon form av denna medicin som Dr Burzynski genom flera års forskning har utvecklat. Han har sett att det tillför ämne till de som har cancer/tumörer som de saknar. Och det är väldigt effektfullt :-) Thank you Thank you!
 
 
Jo, jag förstår mina inlägg är för låååånga! Eller hur!!! Så nu ska här försökas med en "kortis", och ej så spretig kanske :-)! Känner inspiration idag och ja känner livsglädje :-) . Just nu är jag hemma och fortf uppkopplad till infusion maskinen/ väskan och får ännu lite mera aminoacid/syra in i blodet. Gjort mig mycket piggare, och min levervärden är avsevärt bättre. Så är så tacksam för det!!!  Men har i förrgår haft en väldigt kort panikattack, precis när jag satte mig för att meditera på morgonen kom det... Kvällen innan läste jag kort några rader i en bok som, är skriven av en oerhört intressant författare, Bernie S. Siegel, M.D., där han talar om att när man gör något i livet, och att skriva handlar det mycket om för mig; att göra det från hjärtat. Och han skrev hur skulle du göra det om det var det sista du skrev, (eller vad du nu gör i livet) eller hade mycket lite tid att leva. Ja, varför inte börja redan nu, följa våra hjärtan! :-) Uttrycka våra inre skatter nu! I vilken uttrycksform man än har, hårfrisör, fotbollspelare, vad du än gör i livet, det kan vara flera saker. Och det satte igång en process i mig. För när jag gick till botten med min panikattack så kom just igen, rädslan att uttrycka mig upp. Det kände som om jag skulle dö om jag gjorde det. Jag såg en bild hur någon stampade på mig och tryckte ner mig och dödade mig bara jag stack ut och uttryckte mig. Stick inte ut! Var de orden som kom till mig samtidigt som jag såg den bilden. Så jag sände denna bild och dessa tankar upp till Sanningens Ljus, och vände på det; När jag lyser och är kreativ lever jag! Jag har sagt det i lite olika varianter som mitt hjärta talar till mig. Och jag ser hur min nervösa rädda mage, där ofta min rädsla sitter, fylls med ljus och kärlek till livet och kreativitet! :-) Upprepar det många gånger om dessa dagar. För ibland kommer nervositeten över mig igen, och när jag går till botten med det så handlar det om samma sak igen. Men då går det fortare att vända på det. Ja, så fungerar det för mig. Nu promenad! Här måste Jessika ta sig i kragen och börja motionera mera! Basta! :-)
 
 

Bild från gårdagens promenad...sicksackar genom lite bakgårdar, och sånt också...alltför att slippa gå genom vår enorma "Pentagon" byggnad, med våra enorma korridorer...:-) Föredrar att gå ute, ja om vädret tillåter :-)
 

Vackra böcker...men ack så tungt att bära med sig... ja jag hamnade på Barnes & Nobles såklart!
 
 

Och den här samlingen skall jag köpa till våra älskade prinsar...men på svenska än så länge...det är så vackert att ha hela samlingen...sitta vid matsalsbordet (som förövrigt är mer pysselbord och rit/målarbord än matsalsbord, tack farmor Zoja som bidrar så stort till det! :-), ja det är arbetsbord/läxbord och allti allo bord också :-)), ...Med tända ljus ska vi sitta där och turas om att ha högläsning...det är min plan :-) Bra va! Och vår älskade lilla prinsessa skall jag hitta någon fin och vacker bok att sitta lika fint med också. Älskade våra! Man kan alltid drömma...
 
 
 
Tillbaka, ätit lite middag med Sasha som han lagat. Tack tack tack! Jams och kyckling och sallad såklart :-) Jams gillar jag sååå mycket! Sedan har jag gjort lite packnytta. Vi flyttar ju ut ur denna lägenhet eftersom vi enligt plan ej kommer tillbaka förrän om ca tre månader för chek-up och ja kontroll. Och då hoppas jag att jag behöver stanna endast ca två veckor, eftersom det är så nära jul...
Det var skönt med promenad...och lite Gap för ett antal barn, enkla små toppar,... och sedan Barnes & Nobles, och lite te. Trevliga Andrea var där från igår. Hon är manager för stället.
Här har vi Andrea och jag köper mitt vanliga Tropical Green Tea, har också handlat en shoppingbag till min kära svärmor Zoja, Borta med Vinden, och kanske min kära mamma vill ha en också, köpte en till henne också, men vet att min svärmor speciellt tycker om den filmen. Himla bra väskor att ha när man skall handla lite på Ica eller så. Och lite roliga...:-)Finns många motiv...
 
 
Det här var lite om i dag...imorgon blir min sista infusion av min vitaminkick som jag känner att det verkligen är. Det är något som inte vore fel för många att ha, för det är bara bra saker för kroppen. Förra veckan var jag hur trött som helst, det var nog jetlag, allergi mot saker som flyger runt i luften här, inget regn på över en månad, över tusen hus brunnit upp i Texas, stackars de drabbade. Hemskt!!!   Men jag sov och sov och sov kändes det som hela förra veckan nästan... men nu mår jag mycket bättre känner mig mycket piggare, redo att studsa i luften...:-) ha ha! Men förra veckan orkade jag knappt meditera, gav trött och ovilligt intryck några gånger, men bara några, hmmm... försov mig en gång, och var allmänt sisådär med humöret... Sasha fick lite nog av mig där i några dagar...och ja, det är bra att vi hade varsitt rum att gå in i om man säger så. Jag förstår honom... men jag förstår mig själv också... visst är jag diplomatisk,...:-) Så jag tog mig i kragen och började meditera själv tillslut, tänkte att nu räcker det med gnällfia...även om jag är trött. Men vitaminkicken har hjälpt mig enormt! Tack! Och motion, även om i små mått, 20 minuter, är ett måste för mig! Det säger alla läkare, helst promenad minst en halvtimme varje dag som gör mig lite svettig. Och jag känner att jag måste och vill komma igång med det kreativa skapandet i mitt liv. Det räddar mig. Det ger mig Liv!
 
 
Godnatt för ikväll mina fina vänner alla därute! Sköt om er!
 
 
 
Kärlek i massor!
 
 
Jessika
 
 
 
 
If You Only Say One Prayer - Say Thank You!
 
 
 
 
 
 
Allmänt
Kommentera

06 Sep

04:21

När grisar flyger och Julpynt och Starbucks :-)

1kommentarer
A Joyful heart is good medicine


- Proverbs 17:22 -




Hej på er mina vänner :-)


En morgon med infusion igen, som skall stärka mitt immunförsvar, men vi stannade endast ca en timme allt som allt inkluderande sjuksköterska som kollade blodtryck, temperatur, ja det vanliga... har gått ner i vikt, i pounds låter det så mycket..men ca 15 pounds över sommaren, ja sista tiden inte varit så hungrig helt enkelt. Och sedan har jag vant mig att äta specifika tider och inte småäta olika godssaker som jag kan sakna... men men, njuter av gojibär och gröna äpplen, ibland mörk 70 % choklad, (men det får jag endast äta efter full måltid) och över sommaren blivit tillsagd att äta något salt ibland, till exempel saltgurka, men jag ääälskar ju oliver, kalamata oliver, fem-sex stycken får jag äta en sådär varannan dag, så jag föredrar det.  Annars skulle jag kunna enkelt äta upp en stor skål med oliver som godis, liksom min kära dotter, ja alla våra barn gillar oliver. Det fick de nämligen som bebisar, jag pressade det i vitlökspress...mmmm!
Flera barn och ungdomar som har överlevt tack vare Dr Burzynski och kliniken och dess sätt att jobba.

Hur som helst efter det så har det varit en hemma dag och det tog ca fyra timmar med min infusion, och Sasha har igår blivit instruerad i hur man lossar hela utrustningen från mig, men jag har fortfarande i mig nålen och ja en del av utrustningen, så att det bara är att koppla upp det hela igen imorgon. Har det kopplat till min handled invirat i gasbinda. Så vi åker dit imorgon igen.
Här är jag uppkopplad till hela "masineriet"...tar ca fyra timmar


Jag har haft film och dvd maraton här hemma...hett ute och delar av tiden har jag sovit,...känts tråååååkigt.., usch och blääää!... saknar mina barn och Gena min, och att gå ut,...träffa vänner, sitta på café....komma ut..få fart på livet ... skapa! Men behöver nog max stanna här i tre veckor, och en vecka har nästan gått. Och så tacksam för det bra resultatet också. Så det är bara att keep going strong!:-) Just nu känns det också skönt att vila från en hel del tabletter, dem jag får här, ska ju också börja med nya tabletter förutom en. Alla dessa är gene targeted theraphy, även om jag också tar en del andra tabletter, bl a för epelepsi (ja de slutar jag inte med ännu), för ångest, tack och lov låg dos, men alla dessa tabletter är inte heller bra för min lever, så hela den kompotten tillsammans, ja ni förstår. Det förklarade min läkare här, men de kan ju endast ta bort de mediciner de har gett mig, och de gör de enbart i ca en vecka, ja några mediciner som de ger skall jag byta ut mot svagare, beroende på mina MRI resultat och blodprovsresultat. Och det andra råder jag ju själv över, har ju fått de övriga tabletterna utskrivna av andra läkare i både Sverige och New York. Självklart kan de ge mig rekommendationer. Men jag fortsätter med alla mineraler och tillskott härifrån.
I väntan på taxi från kliniken

Idag har jag alltså känt mig både instängd och låg!!! men mediterade på morgonen och det är skönt, och tack å lov kom jag iväg en stund på förmiddagen även om bara till kliniken, men jag trivs där, kan kommunicera med mina vänner sköterskorna, och receptionisterna och några av patienterna, idag kände jag inte så många patienter. Vore det inte så hett så skulle jag gärna gå och sitta här nära på Barnes&Nobles, ta en te, skriva lite, titta på folk som skriver och kreerar och läser, vandra runt bland mina älskade böcker, kanske hitta ännu en bok att lägga på våra överfulla hyllor hemma, eller ännu ett fint anteckningsblock, he he! Men komma ut lite. När värmen väl har släppt på kvällen har min ork, i alla fall i dag, släppt :-), kanske just luftbrist, kanske faller i hop snart av just brist på frisk luft, ha ha! Det vore väl lustigt, doink! Nä nu tar jag en te, och kanske återkommer med något vettigare att skriva. Kanske för mycket luftbrist för att skriva något klokt ikväll....och redan för sent ringa hem, ja för länge sedan...om jag inte skall väcka alla halvfyra på morgonen, ha ha! Stopp med klagolisa här:-) Dags för te! Ps. har i alla fall stått och tittat på himlen en stund på vår tomma balkong, det var i eftermiddags, not bad huh! :-) See ya!




Vacker blomrabatt i radhuset bredvid vår lägenhetslänga...undrar hur mycket de vattnas???


Ny dag! Lord have meeeercyyy on us! Giaaaa! :-) Blåsigt...nja...men endast ca 30 grader i dag å molnigt, sååå det blev en promenad till min bokhandel...men först gick jag för att köpa mig ett äpple, ett styckte äpple...:-) Och sedan lite Gap, där jag inhandlade kläder till två små fröknar som båda råkar ha samma namn...den ena vår lilla prinsessa, och den andra en annan ca tre år yngre liten prinsessa, hon är barnbarn till han som hjälpte till med att köra oss till skolan i Moskva, våran Zema, han jobbar med Gena fortfarande i Moskva...ja alla som jobbar med oss blir ju familj. Barnen älskar honom, och han likaså, han älskade att kasta runt våra pojkar, gammal brottare på högsta Sovjetnivå som han varit, och låta de sitta och provköra bilen på gården osv...och lilla tjejen vår hon satt ofta i hans famn och var hans lilla prinsessa och killarna hans små prinsar...och i Ryssland och den republik där han kommer ifrån så döper man ofta sina nyfödda släktingar till något namn av någon närstående, ja det kan vara en farbror, kusin, och ofta jämnårig, och ja och i det här fallet blev det vår lilla tjej. Så det är roligt och fint. Det skall blir roligt när de möts. Och att träffa henne.
Hittade också två tröjor till två klädkräsna killar hemma...ja, trott eller ej, men sådan har vår sjuåring tydligen redan blivit...nej det vill jag inte ha, det är fult, osv....tar efter sin bror...och storebror började ju bara för ett år sedan med det, när han var nio och ett halvt...hmmm! suck! Får se om det duger, tur att vi har stor släkt, och många vänner, så det kommer alltid till nytta om de inte gillar det... Ja de brås på sin käre far, eller hur älskling Gena min :-) För att inte tala om vår lilla tjej, vår fyraåring...där är det ramaskri på morgnarna ibland...suck, men ibland måste man ju klä sig efter väderleken också lilla fröken :-)!
Gap... vår gata med affärer...vi de enda utan bil :-)


Tillslut hamnade jag på Starbucks och Barnes&Nobles...


I am back! :-)
Barnes & Nobles
...efter mina inköp på Barnes&Nobles, ja, bara två anteckningsblock...hmmm....och två filmer, Garbos Ninotschka och en annan ny komedi... så bar det av för att dricka te på Starbucks, och vad händer...
Café Starbucks med Barnes & Nobles i bakgrunden



...det första jag får höra av killen som jobbar vid kassan är; So where have you been for over two months? Oh, I have been home with my kids and family, säger jag förvånat...Oh, do you have kids...
So you want a green tropical tea, Yes, svarar jag, you remember??? Ofcourse I remember, I remember all my customers... Trevligt att bli ihågkommen och trevligt bemött! :-)
Sedan kommenterade jag bara, and to that I will only have my own apple, Oh, do people still eat those things, säger han då, menande frukt, ....Yes, svarar jag. Varpå han svarar; I probably will not live long because I do not eat enough of thoose things. Till växel ger han mig mynt också, men jag vill aldrig ha några som vanligt, orkar inte med dem...(ja glittrande tior i Sverige kan jag i och för sig stoppa i byxfickorna ibland), I don´t like coins, sa jag, I have my favourite things in the coin departement instead, säger jag (och det har jag)
Här satt jag och drack mitt gröna tropical te, och läste min Jane Austen...:-)
...You are strange, but I like you, säger han då med ett leende. I like you too, säger jag tillbaks, and I think you will live for a very long time because you have a very good memory. Well, thank you... Nu började det bli oroligt bakom mig i kön...så han fick ge dem lite mer uppmärksamhet, vilket han i och för sig gjort simultant ändå...

Ja, jag var ju redo att påbörja lite filosofiska samtal, redo som jag alltid är, alltid redo, ha ha! What is your name frågade han i alla fall, Jessika svarade jag,...men hann aldrig fråga vad han hette, för att det är alltid bra att vara trevlig tillbaks nästa gång och minnas vad han heter...istället blir jag nästan bortputtad från kön, jag var ju klar...Oh, my God are we in New York or what???? What´s the rush, :-)!?? Jag trodde vi var i "laid back" South... Men roligt med små samtal i livet och möten! Hängde ni med föresten?
Fullsatt Starbucks...själv satte jag mig vid bardisken vid fönstret, enda platser kvar.


Gick ju på min promis själv, och då gjorde jag något som vi Aldrig, aldrig, har tid med när jag och Sasha går vår runda, ja ni vet ju hur män är....jag gick in i den eviga julbutiken...som vi passerat så många gånger, och det var verkligen jul året runt, det fanns i och för sig mycket annat där...blommor, konstgjorda visade de flesta sig vara. Ja levande blommor lär väl torka ut relativt fort i den här hettan eller???
Blommor blommor så långt ögat når...och alla konstgjorda




Här var det julpyntat :-)


Den gamla radion med vackra julmotiv skulle jag gärna få av tomten i julklapp...men ingen plats i resväskan...eller...:-)

Kom i alla fall hem från promenaden med glatt humör, pratat med folk lite här och lite där, stört dem som satt bredvid mig på Starbucks och pluggade, en troligen arabisk mamma som hjälpte sin dotter med läxorna... hon var trevlig, och ja med några andra, och sedan smög jag runt och fotograferade i julbutiken...bilder kommer sen.. för trött nu...för övrigt äääälskar jag julpynt, både det gamla mer kanske sekelskifts Svenska...och sedan det mer Disneyaktiga, ja så det finns alltid två julgranar i vårt hus med olika belysningar osv...men nu klär ju barnen granarna, så det blir lite hipp som happ, och det får det väl bli...bara de njuter av det :-) Det är ju barnens och ja allas våran såklart högtid! Älskar också Advent! Så vackert! Vet ni att det inte är så vanligt att ha det i andra länder på samma sätt som vi... Ja fortsätter i morgon, men det får bli kort... Nu kanske jag ser en snutt av ngn rolig serie, sedan sova, ja, sängen är redan min arbetsplats, skrivbord, ja allt ha ha! Bara inga kramgoa barn och man här bland alla böcker, dvder, dator och väskor , jeansjacka, halvuppätet äpple ser jag visst, dock i plastpåse, någon måtta får det vara eller hur.. ja ja...bilder imorgon! Kraaamis! <3



Inte helt fel heller...att ha med sig i resväskan...nytt sovrum...mmmm! :-)


Hej mina kära!
I dag är det labour day i Amerika, men vi var uppe i alla fall på kliniken och fick påfyllnin av min dos av nyttigheter i min kropp, känner avsevärd skillnad mår mycket bättre, känner mig piggare :-) Härligt! De säger att det här är något som egentligen skulle kunna ges på alla sjukhus till patienter, för att höja immunförsvar osv...men men...ja, vi får väl se när grisar börjar flyga, ha ha! Nej så lång tid skall det väl inte ta...ja ibland undrar jag med vårt kära Sverige...
Sasha väntar på taxi med våra grejer som vi shoppat, mat, vitaminer, till och med chips till mig utan salt...ja, allt finns här :-)



Vi åkte till Whole Foods idag, och det är en stor mat/alltmöjligt butik, shampo, vitaminer, godis för barn, viner, kött, fisk, ja det mesta...och allt i princip är organiskt/ekologiskt! And I gooo Craaazzy there! Ja, för det gör jag!!!! :-) Älskar att vara där. Och det är fullt med folk där! Det är en kedja som finns på många håll i USA, i New York finns flera stycken, alltid fullt med folk, så där ligger vi i lä!
En liten del av affären
Folk tänker på sin hälsa här, och på sina barns hälsa för här finns god bra hälsogodis, och det är inte dyrt! Inte på långa vägar som i Sverige...när skall vi vakna i Sverige..???? Hey you guys!!! Allt på Apoteket, med syntetiska medel i så mycket av produkterna, och på Ica, med frukt som man knappt törs röra... Får mig att tänka på Jonas Gardells klassiska skämt, ej ordagrant såklart; när du har köpt vindruvor så skall du skölja och skölja och skölja dem och sedan slänga dem! Ha ha! De är så besprutade så ingen idé att äta dem :-)!
Så skönt att se att folk köper ekologiskt och nyttig mat, och nyttigt godis till sina barn, ekologiska flingor, kakor, och ja chips, och allt som finns. Och det finns så mycket som jag inte ens visste fanns, så mycket gott som går att göra/köpa istället för allt skit som säljs med besprutat och annat skräp i!

Tänk på; Du är vad du äter! Så även dina barn!


På liknande sätt; Du är vad du tänker! Ja, självklart är vi mer än våra tankar, det är min inre övertygelse. Vi är tomrummet/det Eviga Medvetandet/ emellan tankarna! Men tankarna är en energikraft och vi är här och nu, också det vi tänker. Nu kom jag ifrån maten och det. Men allt hör samman!




Mitt goda chips, utan salt och nyttigt är det...finns även med havssalt :-)


På väg från kliniken tidigare i dag talade jag med en irländsk ung pappa, som hade sin lilla söta dotter i vagnen, hon såg ut att vara kring ett år kanske, men min gissning är att hon är lite äldre. De har nyligen kommit till kliniken, och hon har cancer, och har hittills behandlats behandlats konventionellt, hon var väldigt tunnhårig. Hon såg svag ut, lilla vännen, hennes namn är Zoe. Ja sa till honom att det betyder Liv! Ja, sa han, du är den första som visste det! Det kommer från grekiskan och som religionsvetare så minns jag det, samt så är Zoja ett ganska vanligt namn i Ryssland. De har en hel del grekiska namn i Ryssland. ( Min man Genas namn är smeknamnet för Gennadij, som är grekiskt. Vad jag minns så betyder det nobel. Men jag kan minnas fel. Bara en parantes.) Men under vårt samtal så vinkade lilla söta Zoe till mig hela tiden, svaga små vinkningar. Lilla vännen! Och jag vinkade och pratade med henne! Jag önskade jag hade haft med en liten leksak till henne. Jag sa till den unga fina pappan att ni är i goda händer här. Jag vet att de var här i går, då hade han sin fru med sig och ett barn till, kanske en tvilling, för den lille, kanske en pojke, såg dem på håll, sprang runt och verkade vara ca ett och ett halvt, max två år. Och jag sa till pappan att jag kommer att be för Zoe och att jag kommer att sända henne ljus varje dag, för det kommer jag att göra. Sedan skiljdes våra vägar för i dag, för de var tvungna att gå in. Första dagen när jag satt kvar på kliniken för att få min infusion fanns två små barn, lite äldre dock, en flicka helt utan hår, verkade väldigt medtagen, hon satt i sin pappas famn, och en pojke som verkade i bättre form, men de har också cancer. Och det går att känna smärtan i föräldrarna, men samtidigt deras starka vilja och tiger/tigrinna instinkt att göra allt för sina barn. Jag sänder dem alla ljus. Tänker på alla föräldrar med sjuka barn och på alla vackra fina barn. För det måste vara det svåraste och värsta som finns att se sina barn sjuka. Men jag är glad och tacksam att de har hamnat här. God Bless them! God Bless them! God Bless Them All!



Houstons vackra himmel och solen som skiner :-)


Nu dags att avsluta detta långa inlägg, känns så för mig i alla fall, att det blev långt...kanske får skriva några rader ibland och inte vara så ambitiös med massor med bilder och allt annat...för ofta blir jag halvfärdig och sedan väntar jag några dagar...kunde ju skicka iväg ibland det jag har och så får det vara det det är...ja, vi får se!



All Kärlek och Ljus till er underbara därute! :-)


Jessika



If We Only Say One Prayer - Say Thank You!
Allmänt
Kommentera

03 Sep

04:57

Åter i Houston

0kommentarer
Aspirations towards high and noble things
even refine the atoms of our entire constitution


- G de Purucker -






På väääg!




Hej på er kära mina!
Nu är jag tillbaka i Houston, vi kom igår söndagen den 28 augusti, jag och Sasha, tillbaka till 40 gradig värme..., ja idag 42 för att vara exakt, och sen är det kvavt också, så då läggs det på några grader. Människor uppmanas att vara ute max en halvtimme, så att de inte ja typ svimmar eller något värre händer. Ja, som jag skrev på facebook...här har de inte hört talas om höst och friskt härligt väder...kanske beror på att molnen ligger mycket högre upp på himlen, så det ger mindre skydd för solen...? Och ja, det populära sagda; att det kan bero global warming, se bara vad som händer på USAs östkust, hurricanes och översvämningar, i New York och så vidare, God Bless alla dem som är drabbade av det, och i hela världen av dessa väderkatastrofer, God Bless them!
Nu tänkt att jag skall vila lite, och det skall jag, har råkat ut för förkylning, ( Sasha hävdar med bestämdhet att det är allergier...hmmm, ja kanske han har rätt, kanske en mix, av gud vet vad...) kan bero på resandet, bytandet av miljö, väder, lufttryck osv...men tänkte påbörja lite bloggande.
Tillbaka på kära Burzynski Kliniken...skynda skynda in till luftkonditioneringens värld...jeansjackan, en glad Odd Molly jacka som hängt med några år...är enbart för inomhusbruk...kan bli lite kyligt därinne, ha ha:-)


Det är något med Amerika, med dess vibbar...mer kreativa än i kära gamla fina Sverige. Beror på flera saker tror jag...varför är det så tror ni? Jag har några teorier om det...en vis äldre man sa en gång till mig att i Amerika så har marken i tusentals år, när endast indianer bodde här, inte förstörts och det har ej krigats och annat som har förpestat marken, marken har helt enkelt vilat,....Och en hel del av det finns kvar, även om mycket har hunnits med på två-tre hundra år sedan europer kom hit, bland annat döda en himla massa indianer, fruktansvärt, och förstöra miljön, liksom i Europa och andra delar av världen. Och vilka var det som kom hit till Amerika? Jo, det var väl de som ville något nytt, som ville skapa ett nytt liv, de som vågade osv...ja, allt detta känns i luften...
Käre Sasha vet hur man skall klä sig i "Tropikerna"...:-) Här nere i Burzynskirexeptionen när vi väntar på taxi hem.



Och hur är det hos oss kära svenskar? Jag känner att det är på många sätt sååååå fyrkantigt och att det är likriktat, vi är alla stöpta i samma lilla mall. Och ja, Jantelagen säger väl bara allt, och det är inte lätt att befinna sig utanför mallen, banne mig den som är fööör mycket i Sverige....Sant eller? Kanske av att ha levt utomlands en hel del år, mycket i Ryssland, för Ryssland påminner en hel del om USA, där florerar mer kreativitet i luften, min upplevelse. Och jag har bott lite i USA, och London...båda i min ungdom. Och ja nu så är jag tillbaka i Amerika, trodde aldrig i min vildaste fantasi att jag skulle hamna i Texas, men livet för en dit det är meningen :-) Egentligen har jag känt det här sedan jag var liten och tonåring redan, instängd i vår fyrkantighet och stöpta form, så mycket så jag ville skrika, ahhhhh! ja så jag stängde in mig i min egen lilla låda...men andledningarna till det är många som jag talat redan nog om i denna blogg, kanske...ja vi får se:-)
Och hur tar vi emot våra invandrare, detta ord som jag ej riktigt gillar, vi gör det som himla fegisar.... för det första så törs vi inte stå för vår egen kultur, vilket gör dem som kommer hit förvirrade, och själva osäkra i sin roll...detta har jag fått höra från några invandrare... Jag är själv en världsmedborgare, ser jag mig som, men jag älskar Sverige, och jag älskar Ryssland, Amerika, ja så många ställen i världen och folken där...men det betyder inte att jag inte kan bli gaalen på vissa saker i Ryssland, har bott där tillräkligt länge för att kunna känna så, men älskar ryssar, och jag är själv halvryska redan. Och har arabiska vänner, som är nära vänner och som familj för mig.
Skydd mot solen här i Houston



Så som älskande av Sverige kan jag också bli gaaalen på vissa saker i vårt vackra land. Bland annat avsägandet och rädslan för vår egen kultur, historia osv, och att just det att tala om Gud utanför kyrkan är flummigt, varför??? kanske det är ett västerländskt europeiskt fenomen? Men varför är vi så rädda för det andliga, ja, för oss själva??? Jag har många gånger upplevt att om jag börjar tala "för djupt" så börjar den andra att oroligt flacka med ögonen åt höger och vänster, och då förstår jag att det är dags att stoppa, och fortsätta mitt vanliga Svenssonprat, bla bla bla bla bla...men det är nog slut med att stoppa, he he! Men självklart förändras det, speciellt hos kvinnor, women power, yay!, känner jag, män behöver kanske oftare gå in i väggen, ja gå igenom en livskris för att tordas se på livet annorlunda? Eller... Så upplever jag det i Sverige. Jag har själv blivit tvungen att gå igenom, det som jag går igenom nu, en livskris minst sagt för att förändra mitt liv i grunden, och att till exempel tordas säga en sak utan att be om ursäkt tio gånger eller hålla för munnen, ja helt enkelt be om ursäkt för min existens, det här är en av flera förändringar i mitt liv, jag har hållt mig innanför normens gränser och mått så dåligt av det och det handlar också för mig om ett öppnande för livet, kärleken och den djupa livsglädjen...men det andliga och djupare livsfrågor, filosofi och det mystika har alltid varit det som jag velat tala om, och även gjort det tack och lov med vissa fåtal vänner. Kanske därför jag också trivs bra i Ryssland för där har människor, tala med nästan vem du vill, närmare till det mystika i sig själv, finns inte denna rädsla, det är mer naturligt.... Livskriser trots sina svårigheter är gåvor om jag ser det, om vi ser gåvan i det, om vi ser ljuset i det. Självklart säger jag inte att alla i Sverige är på det här sättet, men det förstår ni ju...:-)
Lite vackert ryskt hemma hos en fin vän:-)
Och vad vet vi om våra underbara författare på till exempel 1800-talet, vår historia, konsthistoria, och varför får det bara finnas idrottselit i vårat land, men kulturelit är något fult? Det får inte finnas! Varför? För så är det, kulturelit anses fult!!! Har ni tänkt på det? Såg faktiskt under någon debatt Kristina Lugn säga detta för många år sedan, ja något liknande, och det är så sant anser jag. Ja, det är något att diskutera mer känner jag. I Ryssland kunde alla barn sin Pushkin, Tolstoy och andra stora författare, deras vackra sagor, dikter, även under Sovjettiden, och fortfarande... Och sagorna och filmerna som gjordes baserade på dessa med flera författare under Sovjettiden är något min man och hans jämnåriga, samt hans föräldrar, har vuxit upp med. Ja, så det var inte bara strikt kommunistpropaganda....om vi nu tror det! Nu är snarare risken att det här försvinner i kommersialismen, men förhoppningsvis överlever de stora författarna ändå, för de ger ett vackert budskap, både andligt och upplyftande för själen.




Hej på er igen vänner mina! :-)

Har inte skrivit på några dagar, zzzzzovit och och sovit, och varit, ja är förkyld...och varit på kliniken, bl a hunnit med MRI, magnetkamera röntgen...och resultatet var bra, skillnad inte så stor sedan sist, men ändå mycket positivt hur det ser ut, sa vår käre Dr Burzynski, som nu vill att jag skall få lite mildare medicin. Allt går i rätt riktning. Efter sista blodprovet här, ja de vill kolla mina blodvärden, urinprov och sådant, just för att hålla koll på att medicinen inte gör att lever eller/och njurarna tar för mycket stryk. Och nu visade min käre lever lite för högt toxic värde, så då fick jag sluta ta alla de mediciner som Dr Burzynski har gett till mig för några dagar. För att vila kroppen och just för att levern inte skall ta för mycket stryk. Intressant. hur olika de jobbar här och på Karolinska, på Karolinska envisades de med att bara vilja ge mig blodprov en gång per tre månader, om jag ej missminner mig. Och här är de oerhört viktigt för de att se mina blodvärden varannan vecka samt urinprov just för att se att jag mår bra. Och det är jag väldigt tacksam för.
Exempel på några som har överlevt tack vare Burzynski....:-)




Jag vet inte om det är bara min inbillning, men det känns nästan som att bara för att det inte är Karolinskas behandlingsmetod jag har så vill det sjukhuset inte samarbeta. Vi var där på Karolinska i mitten av juni för att jag ville höra om möjligheterna till samarbete, bland annat så jag kunde få de mediciner som jag tar via Burzynski, och som jag vet att de har här i Sverige, (No luck där, men det har jag kanske skrivit om tidigare) och då bad jag i alla fall om ett blodprov, det var länge sedan sist jag var där, så det gick bra, men också även om ett urinprov. Blodprov gick bra, men urinprov såg läkaren absolut ingen mening med. Jag kände bara, suck...jag skiter i det här j---vla sjukhuset, så jag orkade inte säga något...Tur som var hade jag min underbara kusin Therese med som sa; Men snälla kan ni inte just den här gången gå Jessika till mötes när ni ser att hon verkligen behöver det här provet. Och då gick läkaren med på det. Sedan tog det i och för sig forever att få resultatet hemskickat...suck! Mycket görs i slow motion i detta land. Men som sagt, det finns underbara superbra läkare och sköterskor överallt i Sverige och det vet jag. Men jag skulle önska att fler öppnade sina sinnen för annat än endast det fyrkantiga konventionella, som ger mycket hjälp, men vilka har kommit med nya uppfinningar i alla områden??? Tänk på det!!! Jo, de som tordes gå utanför ramarna! Det är en sanning! :-)
Ja, det finns flera exempel, och inte endast barn såklart :-)




Sedan åkte vi på Café, jag och fina Therese och satt och insöp ljusare vibbar, från glada människor runt omkring och solen som sken. Och vi hade jättemysigt och satt och mindes barndom och vår älskade mormor och morfar, och ja solen sken. Det behövdes!!!
Och det jag behöver göra nu är att gå och lägga mig....Imorgon upp tidigt, för att igen få infusion, en annan än tidigare, det här är en medicin jag skall få i sju dagar, där jag får aminoacid/syra i mig, ja det finns säkert något mer nyttigt där i, men det höjer immunförsvaret, och det är precis vad jag behöver känner jag, och det tycker de här på Burzynski.
Fina Marlene, från New York egentligen, hjälper mig med dagens infusion.



Godnatt kära vänner eller kanske Godmorgon eller Goddag till er! :-)

Kärlek i massor!


Och tack så mycket för de kommentarer jag fått om bloggen. Och tack Anneli, lycka till med milspringandet i Stockholm, wow! Sänder dig styrkekramar här från Houston. Och det lät helt underbart med er sommar! :-) Något att ta efter :-)!


Kram på er alla!


Jessika


If You Only Say One Prayer - Say Thank You
Allmänt
Kommentera

07 Aug

23:36

Härlig Sommartosufka - När jag reser mig då kommer jag skriva Allt!

3kommentarer
You are the light of Prescence,
the awareness that is prior to and deeper than
any thoughts and emotions

- Eckhart Tolle -







Så här kan fantasin sätta igång när man har spel och datapaus :-)

Vi har data och spel paus hemma, och då kan barnens fantasi resultera i något sådant här fint...ja, sanden var inte med i min plan att ha på vårt fina matsalsbord :-) Men jag är gladast att älsklingarnen mina gjorde något så fint, och kreativt, ja pappa Gena hjälpe glatt till..., ja han visste inte om sanden förstås förrän den var på plats på bordet. ps. den här bilden skulle ha hamnat längre ner, men jag är ju bara så "teknisk" så jag vet inte hur man flyttar bilder, nåja :-)


Gokväll alla fina vänner mina! :-)


Sen kväll här...och tänkte försöka blogga lite medans jag väntar på att det är dags att ta min sista medicin...känner mig lite kreativ antar jag, ibland vet jag inte riktigt vad jag skall göra av den...

Idag var jag med kära min dotter och hennes söta faster Natasha, systra min, på café här i vårt närliggande centrum. Jag kände mig så full av inspiration och glädje idag, och gick som vanligt in på blomsterbutiken och överköpte mig på blommor, älskar älskar blommor och vackra krukor... och ja de har ju så många vackra så jag kan verkligen köpa hela deras butik, vilket jag i och för sig inte gör, saknas några besök, sedan har jag väl gjort det, ha ha! Nej, inte riktigt...

De här blommorna köpte jag vid tidigare besök...älskar dem! Och de tre vackra tre stenrosorna :-)



Det kändes också så fint att vara på café med min älskade lilla tjej, hon var så glad att vara med mig sin mamma. Och faster såklart. Men det har inte blivit så ofta att hon och jag har gjort något tillsammans, eftersom jag håller mig mest inom hemmets radie... Hon fick välja glass och drack pärondricka med sugrör, gott, ja hon var glad. Sjöng gjorde hon också. Vårat lilla centrums café är helt ok, lagomtrevligt och han som jobbar där verkar trevlig, nu ljuger jag... han är helt enkelt en liten "suris",.. tror jag aldrig sett honom le och han kan upplevas lite småvresig, av mig, ja i början trodde jag han var sur på mig såklart, som vanligt, allt är mitt fel, hela universums börda på mig...:-), men sedan insåg jag att ja ja han är väl bara sådan. Men på något vis har jag någon inre "god damit" tanke; jag skall få den mannen att le :-), ha ha!


Och ja idag hände det; han till och med skrattade... och det var inte jag som fick honom att le, utan det var såklart min lilla underbara fyraåriga tjej, hon sjöng och var bara glad, och då brast hans mask, han till och med skrattade och kommenterade att hon sjöng så fint...:-) Där ser man, så tydligen var hon bra medicin för honom, skratt förlänger livet :-) Det tror jag seriöst på!!! Så min lilla tjej får jag ta med jämt dit, ja bara hon är på gott humör vill säga, ha ha! :-) Det finns ju olika humör kan man gott säga hos den lilla damen också:-) Men åhhh såååå mycket glädje!!!! :-)hon har!:-) Visst är de älskliga våra små i den åldern!


Idag ringde en dietist, mycket trevlig var hon, från det ledande Universitets sjukhuset som jag tillhör här i Stockholm. Min läkare finns på det sjukhuset, men nu väljer jag att inte gå till henne längre,  på grund av att vi har olika åsikt angående min behandling. Dietisten hörde av sig till mig om jag hade några frågor angående min diet, eftersom jag gått ner lite i vikt vid mitt senaste besök till ovan nämnda läkare (De kilona har jag nog gått upp igen). När jag ändå hade henne på tråden så valde jag att fråga lite om de råd de på sjukhuset ger patienter med cancer och tumörer. Min specifika fråga var om de råder patienter med tumörer/cancer att inte äta socker och vitt mjöl? Nej, svarade hon då, det viktiga är att patienten äter en välbalanserad hälsosam kost. Men socker (som anses föda cancer, enligt många källor. Min kommentar) utesluter de inte ur dieten? Jag sa att jag tyckte det var konstigt eftersom det var det första som jag fick strikt order om att utesluta ur min diet när jag kom till Burzynski Kliniken. Hon svarade då, att så jobbar vi inte. Jag berättade då att det fanns så många källor idag som visar på att så just är fallet att till exempel just socker är inte alls bra, ja rent utav förödande att äta när man har cancer. Och hänvisade bl a till boken "Anti Cancer - A New Way of Life". Hon sa att hon skrev ner namnet på boken. Dietisten som jag talade med var mycket trevlig och jag var trevlig tillbaka, men samtidigt bestämd och berättade en del annat om min diet, hur viktigt det anses att få i sig ämnet gurkmeja också osv... Ja, det är en hel vetenskap, och det finns mycket att lära. Det gör mig helt enkelt förskräckt att det ledande Universitets sjukhuset i Sverige inte råder sina cancer patienter att inte fortsätta äta socker!!! Sover ni????



Tack Natasha min för att du tog ut en utsvulten mamma på stan...inte varit i stan på mer än ett halvår...och TACK för att du visar precis vad jag vill säga till KS, det Universitets Sjukhus jag går till, för deras behandling mot mig!!! (finns undantag, såklart med snälla sjuksköterskor och personal på akuten osv) Så känner jag!


Hej igen mina kära vänner! Här igen, så länge sedan!
Vad är det med mig egentligen....??? Dåligt med bloggande hela sommarn lång....Ja, är med mina älsklingar såklart och har gått igenom dagar, vågor av excitement/ångest...men det känns ändå som att det går åt rätt håll. Har också sooovit en hel del, men även träffat underbara vänner och släkt i omgångar. Till och med vågat mig till "riktiga stan" två gånger. En super halvdag hade jag med min söta fina syster Natashinka :-) Vi åt på vårat favorit café på NK, entreplan. Stammis förut, så orginellt, ha ha! Men inga Odd Molly kläder på mig dock...he he! :-)


Söta syrran min, love you!

Having Fun! :-) Redo för stan! :-)


Här sen kväll...samma dag som sist...just lagt min lilla prinsessa, och prinsarna sitter och väntar på mamma, de ser en film och vill att jag sitter mittemellan såklart, det vill jag också...men vill avsluta det här och har packat lite, för imorgon ut och resa, måste få en medicin, infusion, eftersom kära KS inte vill ge mig det. Så blir några dagar borta. Sånt är livet när man bor i konventionella helylletröjlandet Sverige! Jag älskar Sverige, men i just det här fallet, tänk om det vore annorlunda, men får åtminstone se lite av världen...ja ja. Mdn När jag reser mig helt i styrka så kommer jag att skriva om det här!!! För tyst kommer jag inte vara! Be sooo sure!!!!! Har lovat barnen små presenter när jag kommer hem, lilltjejen min vill ha en Stor stor docka (surprise:-) ), ja vi får se vad de har sa jag. Kanske det blir en liten, eller mittemellan..:-)
Vackra vackra blommor som våra gäster kom med :-)


Igår hade vi svensk rysk fransk tosufka (träff i glada vänners lag) här på gården, fortsatte kvällen lång. Barnen hade konsert, äldsta sonen sitt underbara Michael Jackson uppträdande, alla barn hade modevisning, det hittade de på själva, roliga kombinationer, de de hittade i garderoberna, lite hipp hopp dans av våra älskade killar, pianokonsert av flera av barnen som är sååå duktiga på att spela, wow, och även vår superfina vän Boris släppte loss efter stamp och rop av oss alla som krävde hans uppträdande, sedan ville han aldrig sluta, så det blev lite dans osv...och fika och skratt och prat, bara så ni vet, ryska fester tar aldrig slut, he he! :-) Super mysigt och härligt! :-) Och jag och min man är kanske hopplösa men hos oss dricker vi aldrig, ja nästan, för vi båda är väldigt dåliga på det, ha ha! Vi glömmer bort sådant, hoppsan, vi kanske skulle haft lite vin att bjuda på... så oftast går det till så hos oss, vilket inte hindrar att det ngn gång dricks lite vin hos oss också, men ganska sällan. Jag får ju inte ens dricka nu överhuvudtaget. Många av er saknades, men hoppas nästa gång! :-)
Så här började vår rysk svenska franska tosufka igår under kastanjträdet! Mysigt och gott! :-)


Nytt ämne kort här innan jag avslutar, Skrev det som inlägg på min facebook sida, så kopierar det rakt av, och jag fick ganska många svar på den, så det engagerar!!!


Varför skall tioåringar vara på fb?????? Hallååå föräldrar kära det är 13 års gräns, kanske det finns en anledning...!!! Vill i alla fall ha min konversation i fred även om den är ganska harmlös... men ändå!!! Himla Tjat!!! Hemma nu med min älskade 10 åring, "alla" i min klass har fb!!! Jag är EMot!!!

Hos oss har vi spärrat både facebook och youtube på barnens små datorer.  Och speciellt Youtube finns god anledning, har vid två tillfällen när barnen velat se något sett hur det kommit upp något annat än det som annonserats ut!!! En gång när de ville se Star Wars små filmer på youtube så dök något  annat totalt olämpligt för barn upp, tack och lov stod jag bakom och smällde snabbt igen datorn, så de hann nog inte uppfatta vad det var!!! Ni kanske kan gissa vad det var! Men vid andra tillfället stod jag ej lika nära! Och det fick vi bearbeta en tid. Så tips, spärra Youtube, till en viss ålder, eller stå nära! Svår fråga jag vet! Hur orkar vi föräldrar stå nära hela tiden??? Vi har spelpaus nu en period, så vi har infört mer läsning, och uppgifter i hemmet, självklara saker, och resultat mer lugn känner jag. Mer lugn i mitt huvud också. Och det behöver jag sååå mycket nu. Även om det blir bråk, som vanligt och ibland ramaskri över att jag är den värsta föräldern någonsin :-)! Tack du kära vän, tusen hjärtan till dig! du som inspirerade mig att fortsätta, du med tre underbara tjejer.  Nu har deras fantasi kommit igång ordentligt här hemma, så ni kan se resultat nedan...och tydligen ovan, ha ha!
Min älskling Gena njuter av sin älskklingssysselsättning, och barndomsdröm i uppfyllelse, riktiga soldater, här bygger han innan sanden kom på plats :-) Det är hans meditation, mellan allt jobb! Älskar dig min Gena!



En riktig batalj mellan Napolens franska arme och ryska armen...soldaterna är gjorda av två ryska bröder i Moskva, lärare, de säljs vid en marknad, Gena och pojkarna var stamkunder där som märks, och även flera av pojkarnas kompisar. Och kommentaren; allt på på bordet utan fötterna som jag vid tidigare tillfälle kläckte ur mig till barnen, fick jag äta upp :-) Men, mamma du sa ju att vi fick sätta allt på bordet utom fötterna, ha ha! Sand går ju så bra så :-) Jag älskar er mina killar, alla tre!


Nu skall jag ägna mig åt barn och film!

Tusen Kramar till er alla kära! ♥


Jessika



If You Only Say One Prayer - Say Thank You!



Allmänt
Kommentera

19 Jul

00:37

Kalas och sommar hemma :-)

1kommentarer
Science cannot solve the ultimate mystery of nature. And that is because, in the last analysis, we ourselves are...part of the mystery that we are trying to solve.


Max Plank (1858-1947) - physicist



Hej på er kära vänner!

Här är jag igen. Tack för den fina kommentaren jag fick häromdagen...så glad att få. Jag har varit dålig på att uppdatera min blogg. Blir så på sommaren antagligen. Trötthet har också spelat in och min ja, är det min kära vän ångesten, kär vet jag inte... häromdagen var jag så f-bannad på den att jag ville kasta den och stampa sönder den i tusen bitar, och allt porslin som ev råkade komma i vägen, he he! Har för mycket koppar ändå. Sådan vrede mot den, och ja vad har min kära Sasha lärt mig då... att undersöka och titta på denna vrede, se vad som eventuellt ligger under den.... ja, också trött på att hålla mig endast till mina kvarter... har varit på café en gång, vid St Eriksplan med min kära kusin Therese sedan jag kom hem från Houston. Hon följde med mig till sjukhuset, och efter det gick vi på café, härligt att släppa nervositeten inför mötet som jag hade. Hos läkaren här fick jag veta att ingen av min medicin på Burzynski kliniken har hjälpt mig, det enda som hjälpt mig är den lågdos chemoteraphy (i tablettform) som de gett mig också på Burzynski. Nu ville min läkare här ge mig en högre dos chemo... eftersom den dos jag hade fått samtidigt var alldeles för låg för mig...enligt min läkare här, samtidigt som det var det det enda som hjälpt mig att förbättra mitt tillstånd??? Men jag kände intuitivt att den dosen kändes för hög, och när vi kollade med Dr Burzynski så sa han absolut nej, han ansåg att den var för hög. Jag följer hans råd, för han är min läkare, och det var vad min känsla och intuition sa mig från början.
Vår kära ryska lilla by hemma


Känner mig så inspirerad och vill så mycket, har så många projekt i huvudet och så mycket jag vill göra, också med mina älskade barn, läsa med dem, gå på deras olika aktiviteter osv... men då tar den j-...la ångesten över... Sick and tired of it! Sick Sick Sick of it! Ja, om man skall se det positiva i det hela...så har jag fått uppleva hur det är att leva med ångest, och kan på så sätt känna mer medkänsla för de som genomlever det, förstå dem. Och ja, alla de som jag talat med som genomlevt ångestens helvete säger att de i slutändan har kommit ut mycket starkare ur den. Sååå tjohooo väntar på det! Ut på promenad Jess, och bli på bättre humör! Höj seratonin nivån i hjärnan, ha ha! Kanske behöver se några avsnitt av Solsidan eller någon annan rolig film som får mig att skratta och försvinna....
Min lilla prinsessa gav mig en liten bukett med blommor som så värmer mitt modershjärta.



Jag har suttit hemma idag , pojkarna är hemma, och nyss var det "världskrig" här mellan prinsarna våra...som utmynnade i ramaskri över att de inte har fått spela på sex dagar, men mamma är stenhård, jag skickade båda in i varsitt rum med varsin bok... det lugnade ner sig, och nu har vi kramats och pussats allihopa. Vår lilla älskade prinsessa har åkt med farmor och farfar för att sova där en natt, och möta faster som kommer hem efter en härlig semestervecka vid medelhavets breddgrader... ja och vår lilla fröken var jätteglad att få sova över och att  få träffa sin älskade faster Natasha.
Vår lilla fröken finemang i klättrartagen...:-) Hon älskar att klättra i träd.



Jag är av den filosofin, att det är bra för barn att ha lite tråkigt ibland (ja och nu har jag visst det själv också, suck suck)... då kanske fantasin bubblar igång... och det har varit för mycket spel sista tiden, ja inte av mig då, ha ha! Nu har vår mellankille, som nu har nedräkning till sin sjuårsdag, börjat läsa ur allas vår älskade Astrid Lindgrens, Karlsson på taket alldeles själv, och det tycker jag känns så himla bra, han ville läsa den istället för Bamse, som han läst själv ett tag.
Nu skickar jag ut dig fröken Jessika! Ut och få en stor dos luft och höja seratoninnivån lite! Andas havsluft! Blommor och hav och lite Jane Austen...önskar jag kunde sitta i lugn och ro och läsa, ja i framtiden kanske...nu går det några sidor, då och då, men böcker har jag minsann utspridda överallt. Ja, ja, ut nu! Vi ses!


Hej igen alla mina fina vänner! Det har gått ganska många dagar. Nu ser jag att jag har fått ganska många kommentarer, tjohooo! Tack så mycket! :-) Skall försöka besvara det jag kan så snart jag har möjlighet. Här har vi haft sjuårskalas denna helg. Så vi hade stor del av rysk/svenska släkten här igår. Kändes himla roligt att se alla, och bara umgås, så mycket man nu bara hinner med tusen barn springande runt i omkring:-) Idag har jag i motsatts till gårdagen sovit halva dagen, kanske en reaktion. Men har hunnit sitta ute och dricka lite te. Snart kommer våra två yngsta hem, de bestämde sig för att sova över på olika håll, lilltjejen hos min bror som har två tjejer, och en liten kille också. Där har hon alltid jättekul. Och våran sjuåring hos våra goda vänner, som har en son som är några år äldre. Så det blev lite mys med min äldsta kille på kvällen :-), och ja snälla faster Natasha var med.
Här satt vi och åt underbar mat, och barnen åt och sprang runt som hör kalas till... tårtan blev inomhus efter den sedvanliga Michael Jackson konserten (dansen) som vår älskade tioåring höll, vår älskade sjuåring körde lite breakdance efteråt...:-) Lilltjejen, älsklingen vår, kravlade runt lite på golvet och ville också vara med. Ja, flera av de andra barnen hängde på efter en stund...:-)

Det var så roligt att träffa släkten på kalaset, skulle så gärna vilja ha en stor bjudning, och bjuda in er alla mina älskade vänner också och ha en stor fest, men det kommer, det kommer. :-)
Ja, så här kan det också se ut på kalas, blev litet uppehåll i spelpausen, intressant att se uppdelningen...killar sysslar med ett...och de små tjejerna drogs till hörnan med dockskåp (de skickades ut att leka efter en stund, speciellt killarna av mamma Jessika)..., apropå prinsar och prinsessor... vilket inte betyder att det i vissa fall inte kan vara tvärtom. Men för mig är feminism, att upphöja det vackra feminina (nej tack till aggressiva, arga feminister, och även till sådana män också för den delen), det feminina är lika vackert som det maskulina. Och ja, till att människor följer sina hjärtan, sina inre viskningar och önskningar, sin inre röst, och det är aldrig försent...:-) Ok, apropå ilska, jag lär ju mig att tillåta mig att vara arg, att känna mina känslor, så det är klart att vi skall göra det, men inte fastna i dem...älta och älta...ja, det är en livskonst. Och vi är alla människor, vi gör så gott vi kan med de förutsättningar vi har i livet. Och jag kan bli urförbannad när jag ser hur vissa kvinnor behandlas i världen såklart, men det hjälper inte mig och någon annan att fortsätta att vara förbannad i evigheter, det förorenar både min kropp och världen... handling ur ett ljusare perspektiv ger bättre resultat tror jag. Någon som känner igen vår käre vän Tolles resonemang....:-)


Apropå spel, min kära fina vän, du som inte låter dina älskade barn spela på hela sommaren, och de läser böcker varje dag, och max en video film varje dag, som jag sa tidigare, antagligen på fb, du är min idol. Men vi kommer att återgå till den hårda regimen här igen...he he! För vet ni vad jag märkte, vi hade ca 8-9 dagars totalt uppehåll med allt vad spelande heter, ja Fia med knuff var mer än tillåtet förstås, det blev, trots en hel del gnäll och ja, ramaskri ibland, det blev lugnare hemma. Och det gick att uppehålla en ordning hemma, lugnare ordning, få mina kära killar att läsa i sina böcker, några kapitel per dag, göra sina sysslor, bäda sängarna, städa skrivbordet, osv, självklara saker. Det blev också mer ordning i mitt huvud också kändes det som. Så det rekomenderas varmt. Även om båda  mina killar surt sa, Mamma du behöver ju inte härma andra mammor faktiskt! Men jag var redan inne på andra dagen spelpaus/förbud när jag läste om min idolmamma, hur hon gör med sina barn.  Så jag sa att jag härmas visst inte, ja kanske lite :-) men hon är en stor inspiration. Och man får faktiskt visst härma om det är något bra så det så! Tack kära underbara vän! Love you!


Mina kära svärföräldrar, mamma Zoja, och pappa Jura, och systra min Natasha, njuter av te och det vackra vädret.



Blommor som jag fick på kalaset av kära fina släkten :-)

I morgon bär det av på en två dagars resa till hemlig ort :-), någonstans i Europa... det är inte hemligt, men jag berättar sedan. Måste få min infusion som mitt kära sjukhus och min läkare här inte vill ge mig, och jag måste ju fortsätta min behandling, så jag åker hellre en kortare resa, två dagar borta, för att få entimmes infusion, ja det är livet. Men hellre det än att åka till Houston, måste och vill vara med mina älskade barn. Det är viktigast av allt för mig just nu, och min älskade Gena, som redan är i Moskva, han åkte i förrgår. Men han var hemma en vecka. Han missar aldrig sina barns födelsedagar. De är heliga för honom. Och han är den bästa lekledaren på kalas :-), älskade min. Hur som helst sjukhuset här har sin policy och det är bara så, inget att göra. Det finns så mycket kunskap i detta land, men tyvärr så mycket fyrkantighet, så mycket! Det är min känsla och det känns som om så många av oss lever i en sorts dvala... ja, när skall detta land vakna? Behöver vi någon stor kris för att det skall ske? Hoppas att det inte behöver gå så långt. Men enligt mig så är det på många sätt redan kris i detta land. Vi lider av näringbrist för våra vackra själar. Det här kan jag skriva mycket mer om, men redan allför sent, måste få lite sömn. Jag kör mitt race, med så mångas hjälp. Tack alla underbara ni, och då menar jag alla, släkt och vänner. För allt! :-) All min Kärlek till er!

En av våra så fina ryska präster hemma hos oss.


Godnatt söta fina vänner mina! Imorgon upp tidigt... och här redan sent, alla barn la sig sent av någon anledning ikväll, och resultat, jag likaså. Och så sitter jag ju och bloggar också.

Tusen kramar till er alla! :-)


Jessika




Vacker himmel hemma


If You Only Say One Prayer - Say Thank You!

Allmänt
Kommentera

05 Jul

17:37

Får tjejer vara prinsessor?

7kommentarer
Nonreaction is not weakness but strenght.
Another word for nonreaction is forgiveness. To forgive is to overlook,
or rater to look through. You look through the ego
to the sanity thath is in every human being as his or her essense.

- Eckhart Tolle -


Hej igen äntligen alla vänner därute i sommarvärmen, var ni än befinner er! All kärlek till er!
Har haft ett långt uppehåll... som jag skrivit till er som är mina facebookvänner så har jag sovit sovit, och kramat och pussat och varit med mina barn emellanåt... och facebookat lite, promenerat, suttit i trädgården, sovit lite mera osv...
Så har livet sett ut för mig sista veckorna.
Äldsta sonen och morfar slutgör sitt konstverk, ja hur midsommarstången tillslut blev...min idé om att använda flaggstången övergavs, och plankor som nog egentligen tillhör grannen, men de ligger på vår sida av tomten, så lite får de, grannen, ju skylla sig själva eller hur :-).


Ja, tillslut var det bara en glad morfar Sven som färdigkreerade konstverket, mormor Mona bistod med blommor... barnen hade ju fullt upp med att leka, spela fotboll..., själv satt jag och njöt av en kopp te och beskådade skapandet av detta underverk och min kära make höll på att grilla och grilla och grilla... måste vara något med män och eld, ligger något i deras gener tror jag, ha ha!...och blev det någon dans runt stången då? Njaa, men den stod där så fiin! Ps. barnen hade nog dansat av sig, de hade varit på sitt gamla älskade dagis, världens bästa dagis förövrigt, och ätit världens bästa jordgubbstårta med moster Susanne och kusinerna dagen innan. Jag kommer nog nästa år och kraschar deras midsommarfest även om ingen av släktens barn går där mera...jag missade ju jordgubbstårtan i år... :-)



Såg att jag fått några till kommentarer, Jippi! Tjohoooo! Tack :-) hotellet i Paris där vi bodde senast hette, om jag minns rätt Hotel Mazarin. Mysigt ställe, men endast femte våningen som hade balkong tyvärr, så vi var lyckliga som fick de två sista rummen och att de befann sig på femte våningen:-) Till dig som frågade om Burzynski Kliniken så kan jag gärna skicka ett mejl. Är lite dålig på att skriva just nu, men skall försöka skärpa till mig... vakna upp Jessika, sover som nämnde ovan mycket. Men för mig gör kliniken underverk. Så jag är oerhört tacksam att ha hamnat där.
The Burzynski Clinic, Houston. My place !


Men jag måste säga rakt ut att det är oerhört svårt att få till ett samarbete med sjukhuset här i Stockholm. Min läkare, vill bara tro på sina vägar. Så är det bara. I princip så ogiltigförklarar hon allt som Burzynski gjort för mig, hon dissar allt, (jag brukar aldrig använda ordet dissar men nu kändes det helt plötsligt rätt), så det gjorde mig oerhört trött och ledsen, speciellt för fyrkantiga Sverige. Ja, det är så det känns för mig. Sverige som jag älskar sååå, det är ju mitt hemland som jag känner stor kärlek för, är så j-vla fyrkantigt i så mycket, i det man skall tycka och tänka i; andlighet, och politisk korrektet, medicin... osv. Även om mycket av sjukvården och ambulanspersonalen (som var så bra och fin mot mig förra sommaren när jag nästan hade klippkort med dem) gör ett underbart jobb, samt så många fina läkare och sjuksköterskor, men hela systemet är så konventionellt känner jag och sååå rädda för nya innovationer, min upplevelse.
Fint armband som jag fick av min lilla fina prinsessa, och det måste jag ju bara ha på mig.



Jag sa till min älskade man Gena för en tid sedan, bara jag blir av med resterna av min ångest... så är jag redo, och det är sant, jag känner mig verkligen redo, att ställa mig på Kungsträdgårdens scen och tala
(har under tonåren och vuxen ålder varit rädd för för att tala inför folk, supernervös och stressad har jag känt mig)... Gena frågade direkt, jaha och vad skall du sjunga då, ha ha! Jag som i princip är tondöv, ha ha! Det spelar ingen roll var jag står, jag tog bara Kungsträdgården som ett exempel... ibland känns det som det i detta land behövs en revolution. Hallå älskade våra människor, och då menar jag inte alla, Vi måste VAKNA! Från våran dvala! Jag har delar av den dvalan i mig, jag liksom vi alla svenskar är uppfostrad i detta lands energier..., jag är van att falla tillbaka till min dvala då och då och ångesten vill såklart dra mig tillbaka dit ännu mera. Har vissa planer som jag vill sätta igång med, som ger mig lyckokänslor, det känns rätt, och jag fylls med enorm inspiration, med det har också gett ångest, men det är då jag måste stå med ljusets svärd starkt...! :-)
Moder Hav med hennes Urstyrka! Hon ger mig Styrka!


Hej igen kära fina vänner! Det har gått några dagar... det har kommit lite excitement (ångest) emellan och ja, massor med sömn....

Men har ändå stor inspiration att skriva. Hörni, det här angående feminism i vårt kära avlånga land. What´s up with it? Skall vi tvinga killar att bli tjejer och tjejer att bli killar? Jag reagerade bara på att när jag häromdagen kallade min lilla dotter för min älskade prinsessa så att andra hörde det, kvinnor var det faktiskt... och jag såg att de hajade till... och det kändes som om de inte riktigt gillade det. Det kan ju vara så att jag missförstod deras reaktion...men jag utgår från min känsla. Och då undrar jag VARFÖR? Vad är det för fel på att vara prinsessa? Mina älskade pojkar är mina vackra prinsar, och det säger jag varje dag till dem tills deras öron går i kors tror jag, ha ha! Är det helt plötsligt fel med alla kvinnliga attribut. Jag känner mig så otroligt ARG! om det är sant! Är det så????


Lite vacker Houston himmel, mitt i diskussion om vackra Sverige...


Kära vackra Sverige Vi går fel väg! Först vill jag säga Jag beundrar de feminister som banade vägen för oss kvinnor i dag, de som kämpade för sin och vår sak i början av 1900-talet, (jag har till och med gråtit när jag läst om deras enorma kamp) och även kvinnor efteråt. Men den feminism som vill upphöja det maskulina till något bättre än det feminina....sluta! Skäms på er! Ska vi vi bli avkönade och helt disorienterade????? Upphöj det feminina istället till samma nivå som det maskulina, det är det som skall göras!!!! Jag står för dessa åsikter till hundra procent! Sluta med erat dumma experiment Sverige!!!! Det är fel! Och avköna inte barnen på dagis!

Det känns som jag vill ställa mig på barrikader och stoppa det här, och att vara med och rädda Sverige från något konstigt onaturligt projekt. Vi kvinnor, skall upphöja våra vackra fina feminina sidor. Och vi har alla både feminint och maskulint i oss, både män och kvinnor, men tvinga inte oss till något som är onaturligt! Mina killar hade både dockskåp och dockvagn tillgängliga, dockskåpet lekte dem i ca två gånger sedan helt ointresserade, dockorna och vagnen var roligare, min gissning, för att det gick att köra vagnen... Och vår dotter har direkt velat ha allt i rosa, dockor, läppstift, osv... det har varit så starkt i henne... men hon hoppar klättrar i träd osv... som de flesta barn som helst, vare sig kille eller tjej. Låt barnen följa sina hjärtan, med vår vägledning och vårt stöd, inte tvång.
Jag var själv som barn vad man kan kalla en pojkflicka, lekte krig, cowboys och indianer, med bilar, klättrade överallt så min mamma blev förskräckt... men lekte även med barbies och dockskåp hos min fina bästis, vi hade inte lika mycket leksaker hemma, såklart en del...men ja, min käre fars filosofi var sådan...behövs inte så mycket leksaker, och ja det är ju sant, vi hade ju naturen och hela byn, men barbies och dockor, som jag hade litegrann av, var inte fel heller. Nu känner jag en stor dragning personligen för att odla mina feminina sidor. Forska i dem. Och vad är det för fel med det? Skall vi utplåna orden snart också? Feminint och Maskulint? Vi kommer att bli ett disorienterat förvirrat folkslag...
Vi lever i en patriarkal epok fortfarande, anser jag, men i Sverige är den mycket mildare än i vissa andra länder, tack och lov! (Tänker med helig vrede på de kvinnor som inte ens får köra bil osv i vissa länder) Men det experiment vi nu påbörjar med våra barn....????? Nya regler som ges till förskolan osv... vad innebär det? Upphöj det feminina istället! Kvinnor sluta försöka bli män i grå kostym och slips, var dem ni är, följ erat hjärta! Trivs ni bäst i grå kostym, varsågod! Men ni förstår nog vad jag menar. Det finns skillnad mellan det maskulina och det feminina, och det med en anledning. Följ era hjärtan och inte statens instruktioner! Och låt barnen göra likaså.
Jag tycker att samhället måste omformas för att anpassas till oss kvinnor också, (och vilka måste göra det...jo, vi såklart!) och inte att vi skall bli till kopior av män... ja, jag tycker att vi kvinnor skall följa våra hjärtan, liksom männen. Men samhället är för stelt, och så mycket uppbygt enligt männens villkor...vilket inte är något nytt för någon, och nu verkar det som om det skall avkönas, sakta steg för steg... eller? En del kvinnor har tycker jag missuppfattat.... de är så arga på männen för orättvisor, samtidigt som de inte inser att de själva vill bli som män, istället för att upphöja det feminina. Och vad är det att vara feminin, så spännande att upptäcka, gå djupare i, det vill jag göra, jag är kvinna!


"Mother of the World", målad av Nikolaj Roerich. Har visat denna bild tidigare.
Ja, det är en gammal debatt, men ständigt aktuell, vet ej varför den kom upp i mitt huvud just idag... ja det hade nog att göra med prinsessgrejen. Att forska i de gamla myterna och sagorna om prinsar och prinsessor tycker jag är spännande, och om de gamla urstarka gudinnorna. Ser ni kvinnor...kanske där har vi våra förebilder, inte i gråa kostymer och slipsar. (ps. inget fel att ha kostym, (det kan vara så vackert på många kvinnor) that´s not the point, har själv kostym någon gång, men det är längesedan, har blivit jeanstjej, till min man Genas förtvivlan :-) men det skall bli ändring, varför, jo jag vill det själv, nu är jag mycket för färg, men det kan ändras, och färgerna också)
Kanske jag ställer mig på barrikaderna en dag, vad nu det kommer att innebära...:-) Vi får se!
Ja, det var mitt "brandtal" idag!


Kramisar på er alla kära vackra!


Och kom i håg; Vi är alla älskade precis som vi är!  Hjärtan till er alla!
Nu skall jag lägga in lite bilder, som nog inte kommer att passa in direkt till det jag skrivit om... men det blir lite pausbilder. :-)

Jessika

Ps. Blir jätteglad för kommentarer till min filosoferande idag... :-)



If You Only Say One Prayer - Say Thank You!
Allmänt
Kommentera

18 Jun

00:34

Fredagsmys...vi är alla varandras lärare...

0kommentarer





Be grateful for whoever comes,
because each has been sent as a guide from beyond.



- Rumi -


Hej på er kära vänner!


Har varit lite paus i mitt skrivande, har blivit mycket sömn, varit med mina underbara älskade barn, en del promenader vid vattnet, härligt!, lite magsjuka på grund av en viss tablett som jag tar, som jag nu skall minska ner på... ja, livet helt enkelt..., men också mycket aktivitet på facebook...hmmm.... men trevligt :-).


Texten; Följ Ditt Hjärta, står skrivet på väggen i mitt fina meditationsrum uppe på vår vinda. Det rummet hade min underbara syster Susanne gjort i ordning efter min första resa till USA, till Burzynski Kliniken hösten 2010. Jag blev så lycklig att jag grät när jag kom in i rummet. Likaledes gjorde min kära mor. Så vi grät tillsammans :-) lyckliga. I det fridfulla och vackra meditationsrummet har vi mediterat mycket under hösten förra året jag och min fina vän Sasha.



Här älskar jag att sitta, och här har vi suttit många morgnar...och jag har även suttit här och skrivit, i den sköna tystnaden, fågelkvitter hörs utanför, ja och i och för sig en och annan förbipasserande bil :-) Och det finns vackra böcker att läsa...



Här är det vackra meditationsrummet sett från det andra hållet...



Här har vi Buddha, Krishna på den vackra målningen (av konstnären Roerich), och ikoner med Kristus och Jesus Moder.

Jag älskar att sitta i det här rummet och jag är sååå tacksam att Susanne gjorde i ordning det speciellt för mig. Tack snälla söta fina du, systra min! Men det är ett rum för alla som vill sitta i stillhet, även mina barn nu, eller i framtiden, men de vet om att där måste vi vara stilla och lyssna till Modern, eller helt enkelt vara i stillhet. Eller kanske sitta och läsa en god bok i stillhet. Ett råd till er alla; har ni någon liten hörna, så gör gärna ett sådant rum, ja hur det nu passar er, det kan vara ett rum, en hörna, där du kan sitta och läsa skriva, tänka filosofera, meditera... ja det som passar dig. Det tror jag behövs i varje hem. Och det behövs egentligen inte så mycket för att göra det, fantasi och kreativitet, och det har vi ju alla. Men Susanne du gjorde ett så vackert jobb av ett vindsrum där det stod kartonger och annat skräp.... Så skönt, tack älskade min syster... Ett sådant här rum behövs för själen. Jag är så tacksam.


Idag åkte vår fina vän Sasha till sin syster i Moskva, där han får träffa sina nära och kära och lite välbehövlig vila. Igår promenerade vi en stund vid vattnet här i närheten, och jag som har mått bra i ganska många dagar inte ens känt att jag har haft någon ångest. Det har känts så härligt! Men under dagen och lite dagen innan hade det börjat byggas upp något i mig. Sasha har sagt att jag skall byta ut ordet ångest mot, excitement, upprymdhet. Och det fungerar faktiskt ibland. Så vi brukar faktiskt kalla det för excitement ganska ofta. Och det känns bättre.
När vi satte oss på en bänk vid vackra Mälaren, så gjorde vi ett kort arbetspass. Där vi gick till känslan för att se vad som låg under, hur den ser ut, var den befinner sig i kroppen osv... Han är alltid väldigt noga med att jag skall vara detaljerad i mina beskrivningar, inga svepande beskrivningar... Det kom upp något som jag inte hade väntat mig.
Känslan och tanken var; oro i magen, inget ovanligt för mig, och tanken var; jag känner mig inte värdig att leva ett fullvärdigt liv. Ja, vi har jobbat med det tidigare, men nu poppade det upp i en annan variant. Ja, man kanske kan fortsätta i evigheter. Men tydligen var det något som var tvunget att komma ut annars hade det kunnat resultera i en panikattak....När vi var färdiga med hela processen så kände jag mig ljusare till sinnes, och mer kärlek till människor, och det är jag så tacksam för :-)
Vackra blommor som vi passerade på vår promenad på väg till vattnet.

Bild som kom framför mig är barndomen och hur jag blir retad, kanske som femåring, av äldre barn som inte är kompisar till mig. Och känslan av att de driver med mig, retar mig och det känns i hela magen att det görs med fniss och lite elakt i blicken. Jag känner känslan av att jag inför dem spelar clown och lite dum, för att det är så de är vana att behandla mig, men jag vet att det inte är jag. Jag spelar med i deras "lek", jag spelar dum, och det känns inte bra i magen för mig, jag känner att det inte är jag. Jag låtsas vara dum för deras skull. Det kommer till mig väldigt starkt att det hände flertal gånger, och att det var en bild som några lite äldre barn kanske hade av mig... Och den självbilden av mig själv har funnits i mig inser jag nu i hela mitt liv, på något sätt,... Ja, tänk vad vi alla går och bär på. Ja, det känns som en rensningsprocess, mycket som skall rensas ut, även det som kan ses som småsaker. Men den självbilden har inte i och för sig varit positiv för mig att ha... det har gjort att jag hellre har dragit mig tillbaka och hållit mig för mig själv. Men och andra sidan så kan vi se allt som positivt, att allt vi går igenom gör en till det vi är i dag. Allt kan bara i slutändan göra oss starkare.
Men livet är en skola och på något sätt känns det som om vi alla skall gå igenom det mesta.... i våra liv, på olika sidor, jag har befunnit mig på den retandes sida vid tillfälllen också...
Här är vi nyttiga, (vilket vi inte alltid är) var ju och handlade på Eat, Ekoaffären, här i Stockholm, lite tomt på sådant när jag varit borta i fyra månader hemifrån. Så det blev ekologiska schampon, tvålar, tandkrämer och annat... De har till och med god Cola dricka med kolsyra, god faktiskt och nyttigare än den vanliga colan, minns att jag förut gillade deras cranberry smak (tranbär).


Största favoriten är sura pinnar, och godisnapparna, även colaflaskorna. Minns att jag också tyckte mycket om de sura pinnarna när jag fick äta godis...

Nu skall jag och mina killar ha fredagsmys enligt tradition, och det pågår fullt tjafs här bredvid mig när de räknar godisarna så de får exakt lika många var, också enligt tradition, hmmm, känns det igen :-)! Jag minns när jag och min käre bror, i barndomen mätte så att vår saft som hälldes upp till oss var exakt på millimetern lika mycket, ja det var ett himla mätande...ha ha, tala om millimeterrättvisa. Nu skall vi se Disneys De tre Vise Männen, som jag och vår sjuåring såg förra veckan när vi var själva, de andra barnen var hos kusinerna då. Nej, nu blev det visst en annan film av den kände japanen, han gör underbara filmer... glömt hans namn, får bara se så den inte är för läskig för vår sjuåring. Men såg att de visade filmen "Jerry McGuire"  med Tom Cruise och hon den underbara skådespelerskan som spelade Bridget Jones, glömde bort hennes namn helt plötsligt. Fick lust att se den, men här ikväll är det barnens kväll, fredagsmys är deras kväll. Och jag har nog sett den filmen tre gånger redan, men ibland vill man se en feel good film. Men jag sa till mamma att se den därnere. Vi sitter här uppe nära till sängarna ifall någon somnar...och det kan vara jag, ha ha! Nähä nu blev det en annan film Rio, som vi ser på ryska, pappa Gena köpte den i Ryssland, men barnen har visst redan sett den på bio men vill se den igen. Japanska filmen innehöll en häxa, och det blev lite för läskigt för vår sjuåring. Jag håller med, vi kan vänta med sånt.
Så här såg det ut i vår dubbelsäng en morgon när vi vaknade... gissningslek...hur många har sovit här??? Ha ha! Jag någonstans inklämd i mitten såklart. Men just nu är jag så lycklig över det :-)

Nu skall jag koncentrera mig på vårt fredagsmys (vår lilla fröken hade sitt fredagsmys lite tidigare och hon sover så sött nu ) annars blir mina stora älsklingar sura på mig snart, om mamma bara sitter med datorn.

Bara några bilder till från ett så fint polskt café där jag och Sasha satt och drack te för några dagar sedan. Att dricka det teet i de vackra kopparna förde mig 20 år tlllbaka i tiden till Ryssland, och ungdomen ljuva tider. Cafét låg precis bredvid EAT, Ekoaffären.


Jättemysigt polskt café på Tegnergatan här i Stockholm, hit måste vi gå "tjejgänget från Moskva", eller hur?



Teet, som smakar precis som det enda te som verkade finnas i Ryssand i början på 90 -talet, serveras med citronskiva i, och för att inte tala om de vackra kopparna... ack...ungdomens ljuva tider, min älskade Gena, nostalgi och tårar i ögonen hos. mig som vanligt. Ps. min älskling Gena... sådana koppar vore inte fel att ha några stycken hemma... ännu några till i min samling...men dem är sååå vackra... :-) Många av mina koppar kan jag ändå ge bort i utbyte mot dessa.


Fina Sasha njuter av det goda teet och de fina kopparna :-).


Inne på Café Piastowska



Eat - Ekoaffären. "Here I gooo grazyy". Här finns så mycket bra, ekologiska grönsaker, ekologisk kyckling, som man i vanliga fall får söka med ljus och lykta för att hitta... och mycket annat. Tegnergatan 3, och polska cafét bredvid, perfekt, eller hur!


Nu har mina små älsklingar gått och lagt sig, och jag har haft en paus i skrivandet och vi har sett filmen Rio, om en blå papegoja, en tecknad film. Men här dags att gå till sängs för lilla mig också. Även om jag har en medicin kvar att ta... lite sen idag i mitt schema, kommer upp lite sent om morgnarna.


Sköt om er kära fina ni!

Godnatt!

Kraaam



- Oprah for Nobel Peace Price -




Vår äldsta älsklings målning, som han målade när han var ganska precis nio år, den gav han i present till Sasha. Känns som på väg till Tornedalen, nästan framme hemma.











Allmänt
Kommentera

13 Jun

01:17

Äntligen hemma! Såååå Glad! :-)!

0kommentarer
Most people derive their identity from their past, which is their thoughts. If you can derive your identity from consciousness itself, then you've transcended the personal. If you can live your life in a way that the transcendent can shine through it, through the personal realm into this world, then that is the fulfillment of your destiny.

- Eckhart Tolle -


Hemma på bron :-)


Älskade hemma!



Dukat bord mötte oss, och vackra blommor, av mina älskade föräldrar och älskade svärföräldrar och fina Valentina som också är vår klippa.


Ännu mera vackra blommor! :-)


Hej  mina fina vänner!

Som många av er vänner på Facebook sett så är jag hemma hos mina älsklingar nu. Så härligt underbart och vackert att vara med mina små. Min stora älskling kommer på torsdag, min Gena menar jag då, så det är jag så glad för. Han är ute och reser lite...Puss på dig!


Försenad så fiin morsdagspresent, ett färgglatt pärlhalsband, som rörde mitt modershjärta till tårar, från min älskade sjuåring. Och min älskade 10 åring ställde sig vid pianot och spelade sitt pianostycke som han spelade på konserten som jag missade med några dagar. Allt på en gång berättas och visas upp, som det är med barn.. vackra mina :-)

Sen kväll här och mina små sover gott i sina sängar, har nattat dem i tur och ordning... mest de minsta två, min äldsta har blivit ganska stor och självständig, men vi har nu bestämt i alla fall att såklart så måste vi turas om att mamma ligger och sover en stund med killarna innan de somnar, pojkarna sover i samma rum. Och vår snart så stora sjuåring har gått med på det. Han har haft lite svårt att låta mig ligga också hos vår äldsta 10 åring, som ändå också behöver så mycket han också. Speciellt nu vill jag ge dem allt som min hjärta har velat så länge.. Telefonen har inte räckt till på långa vägar, och skype de gånger vi gjort det. Så nu blir det varannan kväll i pojkrummet som gäller. Lilla tjejen min lägger sig ju först så hon får all uppmärksamhet som hon behöver, lilla älsklingen. Men det behöver de ju alla mina älsklingar.
Min lilla underbara tjej springer glad mot mig, älskade min. Hon mötte mig med den viktiga nyheten; Mamma jag kan skala en morot själv :-) (som jag berättade på facebook också :-) ) , så lycklig i själen att vara hemma är allt jag kan säga till att mötas av sådan glädje.



Promenad i dag vid vattnet och skogen, vackra Sverige, Tack!


Vackra Mälaren



Tillbad Det Högre med Hjälp av det här Vackra Ståtliga trädet, som den hedning jag är.. :-)


Igår hade jag en liten myspys kväll med vår sjuåring, de andra två sov över hos kusinerna, nu har de blivit så vana, så de åkte dit och grillade och badade idag. Och det var så himla bra att kunna ägna all uppmärksamhet och kärlek till vårt älskade mellanbarn, vi såg på film och sedan fick han sova hos mig, och jag låg och berättade om min barndom lite och och om min farmor och farfar och mormor och morfar. Efteråt sa han till mig, Mamma det var så roligt det du berättade. Det är så bra att kunna vara en och en ibland med sina barn.
Ja, så det får vi göra oftare, med alla mina älsklingar såklart! Bästa sagorna är de vi berättar från hjärtat ibland eller hur? Så jag har uppmuntrat mina föräldrar som är här att berätta mer om sina barndomar till barnen... nu när de är här igen i alla fall i två veckor... så roligt, och för mig också.


Kärt återseende med min tekopp!


Så fin present som jag ser fram emot att ladda ner och lyssna på, från mina kära föräldrar. Utlånas till alla som vill lyssna... :-)


Idag tog jag en härlig promenad vid vattnet, så vackert, kände mig lycklig och glad! Känns som om jag har sovit i två dagar och mellan dess ätit och kramat och pussat på mina barn... men idag har jag vaknat.. :-) Härligt!

Mormor vilar i solen, och vår lilla sjuåriga Messi i full gång... :-) idag.

Tack alla ni fina underbara vänner som har skickat mig meddelanden på facebook, och mejl. Tack från mitt hjärta :-)!

Det får bli en kort blogg... med en hel del bilder om jag får in dem... men det hoppas jag. I morgon börjar allvaret :-) kontakten med svenska sjukvården, wish me luck! Sänder allt ljus till dem!



Och allt Ljus till er kära fina vänner!

Love you!
Jessika



På väg till pojkarnas skolavslutning i fredags, vår lilla prinsessa går med morfar. Det var så fint och jag är så glad av hela mitt hjärta att jag hann till barnens skolavslutning... kändes så bra och fint att vara med. Och den vackra barnsången... ja, jag rörs ju till tårar av allt nu som ni vet :-)



If You Only Say One Prayer - Say Thank You!
Allmänt
Kommentera

09 Jun

00:14

Vackra himlar...Paris...berörd av The Kings Speech...

2kommentarer
- Humor Lifts Us Up to God! -





Hej på er kära vänner mina!

Nu är vi i Paris, jag och Sasha. Vi kom just hem från vår indiska restaurang, där de känner igen oss varenda gång, och vet precis vad jag skall ha...Alltid så fint att vara där och så vacker indisk musik... Maten var mmmmm! :-)

Paris känns så lätt och fri, och himlen var gudomligt vacker ikväll.... bilder kommer nedan. Så glad att vara i Europa och närmare mina älskade, i samma tidszon och på samma kontinent!
Ett Gudomligt Vackert Paris nu i kväll.
På väg till Paris

Det är många vackra bilder på himlen, både från planet och här i Paris, vet inte hur många jag tog, samtidigt som jag faktiskt denna gång inte glömde att njuta av den verkliga himlen, som var vackrare ändå. Min kamera är inte av den kvalitén att den kan fånga de vackra nyanserna och färgerna som jag upplevde i kväll och på planet. Har för mycket i min väska för att även bära på en tung bra kvalité kamera... Men njut!
Här är på bilden nedan är det kväll och dags att sova, men vi satt och pratade och pratade och somnade framåt morgonen, jag sov väl en och en halv timme på planet, missade frukosten, föredrog att sova istället. Somnade tillslut till min kära Jane Austen, som de också hade på planet, filmen Sense and Sensibility, med Emma Thompson och Hugh Grant, som en godnattsaga...ha ha! :-)
Men först såg jag den såååå underbara filmen The Kings Speech! på planet. Den kändes så stark för mig, för det handlar om något som jag känner så mycket igen, att få panikattack, men han fick det när han skulle tala officiellt, eller i vissa sammanhang, och det visade sig i att han stammade. Så för mig var det en väldigt nära till hjärtat film att se. Den berörde mig starkt och inspirerade mig, så den kommer jag att se igen, och det var otroliga skådespelar insatser från de två huvudaktörerna. Colin Firth förtjänade sååå en Oscar för den rollen! Well done Mr Firth!


Sasha går över en av broarna över Seine...




Tack Vackra Paris!


Här beställer vi mat på vår fina indiska restaurang, med supertrevlig personal, han är alltid så snäll och vet precis vad jag skall ha, ja det vet alla där, och sååå god mat! Så även idag! Tack kära ni! :-)


Här passerade vi en vacker Buddha i en liten fin butik när vi var på väg hem...




Gudomligt vackert!


Promenaden hem till hotellet var en njutning....


Hela Paris sa i kväll; Välkomna hem till Europa! :-) Tack från mitt hjärta!




Nu är vi hemma på hotellet. Jag bloggar lite, och sedan skall jag försöka sova, men har faktiskt sovit en hel del på dagen... vi båda var så trötta när vi kom till hotellet, så vi slocknade nog båda ganska fort i våra rum, sedan blev det middag och hem. Här kommer lite bilder från hotellet... ja, jag är en riktig bloggerska idag... verkar det som..., bilder på allt....:-)
Alla hotell verkade vara fullbokade och då hittades det här fina charmiga lilla hotellet...wow! Första gången med balkong, så trevligt! Och vackert. Vilken Paris känsla! Tack älskade min Gena!


Paris Paris I love you!



Här är jag i hotellrummet och den fina balkongen bakom mig...


Och här tänkte jag lägga mig nu,...ja, jag sitter redan här med dator, och allt utspritt runtomkring mig som vanligt, kanske ska läsa lite eller se en film först...kuddarna här är fantastiska, drömmer om sådana hemma...undrar om de märker om jag tar med mig en i väskan, ha ha! Tyvärr mina två resväskor är redan proppfulla!...så det gick inte:-)


Tack älskade Paris och godnatt för ikväll!




Och godnatt älskade vänner därute!


Vi ses!

Sååå glad och längtar till imorgon till mina älskade! :-) :-) :-)!!!


Kraaaam på er alla! :-)





If You Only Say One Prayer - Say Thank You!



Allmänt
Kommentera

06 Jun

05:13

Sol, regn och filosoferande...och lite packning...

0kommentarer
"Can I be the space for this?" is the primordial spiritual practice. Usually, or always, you will find that, yes, you can be.



- Eckhart Tolle -



Här är jag igen.... sen kväll, har suttit uppe, det är lördagkväll och pratat med Sasha efter middagen om allt möjligt. Gamla minnen, livet i Stockholm, livet i New York, huruvida man skall återställa Stockholms Slotts gamla färg, den vackra gula, Vi säger båda bestämt Ja! Bort med den fula smutsbruna färgen! Och ta bort det fula Sergels Torg NU!, och fram för mer grönt där, Ja! Säger vi båda också bestämt till det! :-)  Och både USAs historia och Sovjets historia har vi gått igenom, snabbgenomgång, ha ha...ja en himla blandning blev det, mycket involverade Sashas gestikulerande beskrivningar och skratt från oss båda...  En kort anekdot från Sasha, ej ordagrannt, när han i början av sin tid i USA, kring 1990, åkte tunnelbana i Chicago, där han bodde de första fem åren innan han flyttade till NY: En ung ganska aggressiv ung man kom fram till honom och ville tvinga pengar av honom, några dollar kanske. Då ställde Sasha sig resolut upp och började med hög stämma skrika, med överdriven rysk accent, (han talar perfekt vacker engelska), I COME from Sovietunion, and you have not seen anything! Have you seen our empty supermarkets!!! Ja, han fortsatte ett bra tag gestikulerande så hela vagnen kunde höra honom... killen backade och kom av sig helt. Han var väl van att människor blev rädda för honom och gav honom pengar. Och det blev helt tyst i hela vagnen när Sasha var färdig med honom. Ha ha!...
Vi satt säkert i mer än två timmar efter middagen, men imorgon är det sovmorgon. Jag, hade i och för sig sovmorgon imorse, missade meditationen, skulle bara vila några minuter till, ja ni känner igen det, och Sasha visste att jag var väldigt trött kvällen innan, så han lät mig sova. Det var skönt att sova, men samtidigt är det himla skönt att meditera också. Men jag gick i alla fall och tränade idag. Yes!

Och vi tog en promenad efter klockan fem, i den 36 gradiga bastun, yes!!! Härligt! Härligt! :-) Tog mig till klädaffären Gap med Sasha (han gick också och handlade lite mat), hade glömt och köpa en sak, och ja, det blev kanske fem saker istället, hmmm...Har fått in att jag skall ha lite mera ljusa kläder, så det blev lite sådana inköp... men svårt med min lilla fröken hemma som fortfarande använder mig som handduk, torkar av sig på mina kläder, ja ni mammor vet ju hur det är. Jag minns förra året på skolavslutningen i Moskva, så hade jag på mig en helt ny Odd Molly vit lång blus, och den var mer brun än vit när vi gick därifrån, min älskade dotter hade ätit kakor, och även våran älskade sexåriga son, (våran äldsta älskling har vuxit ifrån det här med att använda mig som handduk, tack och lov :-) ) och lila tuschfärg hade jag på blusen också... tushfärgen gick ju såklart inte att tvätta bort, men det löste sig som så att det ändå passade in med blusen, eftersom den hade lite lila detaljer i sig....tack och lov...så det stör inte så mycket. Hur som helst vi får se hur det blir med packningen efter dessa nya inköp och andra, men har inte shoppat mycket alls, tre gånger allt som om allt, ja kanske fyra på hela denna tid... not bad, Jessika. Ja, ja! överlämnar det här med packningen till den dagen, vilket i och för sig är snart, Jippi!!!!

Ska bli såå sköönt att fåå pussa och krama mina älsklingar igen. Och jag är så lycklig över de goda resultaten här. Tack Tack Tack till Universums Högsta Makter! Tack!

Som jag skrev igår så är Dr Burzynski en otrolig man, han var precis i bl a Kina där de är intresserade av hans metoder, och han kommer att åka till Ryssland snart, inbjuden av högt uppsatta personer. Och i det här landet, har han flera gånger utsatts för hetsjakt och rättegångar, stämningar... men hela tiden har, hundratals tidigare patienter kommit till hans försvar. Så han har blivit friad. Och han har blivit hotat med fängelse och ja gud vet vad. Jag känner inte till historien i detalj. Men så brukar det ofta vara med pionjärer. Eller hur! ?  Hoppas att sådana länder som Sverige vaknar snart..., jag vet ju självklart inte allt som pågår i Sverige, det händer kanske mycket positivt vad gäller forskning(?) jag hoppas det, men som patient har jag inte märkt av det ännu. Tack och lov hade jag möjlighet att komma hit, det är jag evigt tacksam för. Jag är så tacksam! Tack älskade Gena för att du har gjort det möjligt, min Riddare, och ni hela familjen där hemma som har ställt upp så helhjärtat, tack älskade alla ni. Jag älskar er alla! Och tack alla ni fina vänner för allt stöd och ljus ni sänt mig! Tack älskade ni!
(Jag framför Burzynskikliniken, gammal bild från september förra året tror jag.)


Imorse vaknade jag tidigt, och kunde inte somna om, det kanske var därför som jag missade meditationen, när jag väl somnade om så var jag så trött.  Lite jobbig dröm, där jag i drömmen fick ett epeleptiskt anfall, men tack och lov vaknade jag. Men rädslan för ett anfall höll i sig ganska länge under dagen. Nu gäller det att klura ut vad allt symboliserar. Vad är rädslan egentligen, jag läste något vist idag, i en av mina alla böcker, där det står att du skall inte älska rädslan, men nyckeln är att förstå den. Då kan du överkomma den. Då kan du höja dig över den. Samma gäller nog för ilska eller andra så kallade lågvibrerande känslor. Med det inte sagt att det alltid är dåligt att känna ilska. Ilska såsom rädslan har ett budskap, som den vill förmedla till oss. Så därför behövs den och andra liknande känslor tills vi förstår vad som döljer sig under m. Det är min förståelse av det.
(Blommor i Antibes, Frankrike)



Jag minns en kvinna som under mina teologiska studier vid Uppsala Universitet, gick igenom sin uppsats om Mose och judarnas uttåg ur Egypten. Hennes tolkning var att den berättelsen kunde ses också som en inre resa. Hur man frigör sig från sitt inre slaveri, från sina lägre böjelser. Om jag inte minns fel... Och då fick det mig direkt att tänka på Bhagavadgita som också handlar om att frigöra sig från sina lägre böjelser, sitt lägre jag, Egot, eller vad man vill kalla det. Jag minns att vi jämförde dessa två berättelser under seminariet, ja lite grann i alla fall... Ser ni hur mycket visdom som kan döljas i så många av dessa gamla myter och religiösa skrifter... Det visar ännu mer att Allt kommer från en och samma källa - Ett budskap som ges till oss alla människor här på jorden, men i olika former. Att forska i den inre mystika likheten mellan dessa två till det yttre kanske helt olika historier, från två helt olika religiösa traditioner, är sådant som får mig att känna mig levande och glad bara jag tänker på det. Jag önskar bara att jag hade mer lärdom i det vetenskapliga, där är min kunskap skraltig, minst sagt... men jag är oerhört intresserad av kvantfysik... Ja, kanske nästa liv, ha ha! ...eller när jag är en glad 70-80 åring.. :-), eller ja, kanske om tio år, vem vet, eller hur! Det är ALDRIG för sent med någonting i livet! För mig handlar det om syntes! Syntes! Mellan, religion, filosofi, och vetenskap, kanske då når vi närmare det vi alla söker Den Högsta Sanningen, Det som några kallar Gud!
Sent här nu, så jag fortsätter mina resonemang och mitt filosoferande imorgon... Godnatt för ikväll mina fina vänner!
Kraaam!



(Nej, jag är inte i Antibes..., men datorn uppför sig som hon vill angående de nya bilder jag tagit, se nedan... så får hålla tillgodo med gamla bilder, och havet är väl alltid underbart att njuta av:-) )

Hej igen vänner! :-)
Söndageftermiddag här redan! Vi skall väl så småningom ta oss iväg till något som heter Whole Foods och inhandla lite vitaminer och det vi behöver ta med oss när vi reser. Whole Foods är en matvarukedja som finns, på många ställen i USA, de satsar på ekologiska produkter, från mat till vitaminer ja det man kan hitta i en vanlig matbutik, samt lite till, organiska parfymer till exempel... Och det finns en här i närheten ca 10 minuter med taxi, så vi åker dit ibland. Ja, vi åker nog snart.
(En gammal bild när det också regnade..., tagen från vår balkong, antagligen i mars någongång)



Tillbaka från Whole Foods, och här har skyarna öppnat sig. Ja, i 20 minuter i alla fall. Men det åskar fortfarande... det behövs verkligen här, lite regn. Jag lyckas tyvärr inte överföra bilder som jag har tagit både i går och idag, så det får bli lite gamla bilder. Ibland uppför sig min vän datorn lite som hon vill. Efter att vi kom hem så har jag hunnit packa en hel del, pust, nästan som ett workout pass, så känner mig ganska slut. Så avslutar för ikväll. Ska vila med en film kanske. Eller kanske min Will & Grace...
Imorgon blir det fullt upp, så får se hur det blir med bloggandet. Sen reser vi!!! Tjohooo! :-)


Sköt om er kära vänner och familj! :-) Love You!

Kram på er!
Jessika


- Oprah For Nobel Peace Price -

If You Only Say One Prayer - Say Thank You!


Allmänt
Kommentera

04 Jun

04:53

Dr Burzynski - Min Hjälte!

8kommentarer
"We are what we repeatedly do. Excellence, then, is not an act but a habit."


- Aristotle -



Hej vänner mina kära!

Gör blodinfusion idag. Sitter och lyssnar på min gregorianska lugna sång. Skönt och lugnande för alla mina celler. Bra att kombinera dessa sånger med vår älskade Mozart. Andligt upplyftande musik för kropp och själ. Jag kan rekommendera boken, The Mozart Effect/ Mozarteffekten, skriven av Don Cambell. (Den finns i pocket på svenska) Jag älskar den boken. För mig var den väldigt inspirerande. Den visar hur musik hjälpt människor att bli friska, och även sång och ljud, liksom Aum-ljudet. Jag jobbade med den metoden ett helt halvår i Sverige förra året. Jag kombinerade att lyssna på gregorianska hymner tillsammans med Mozarts musik, en halvtimme i taget, det var efter ett speciellt program, med speciella hörlurar som de utvecklat. De som arbetar med denna metod i Stockholm, hjälper bl a barn med som har koncentrations utmaningar och kanske andra  svårigheter i livet. Men många människor, vuxna som barn har fått hjälp via dem. Det går till och med, i alla fall då gick det, att i vissa fall få hjälp via försäkringskassan, eftersom det är en väl utarbetad och seriös metod de arbetar med. Nu minns jag inte namnet på själva institutionen/ stället som jobbar med detta i Stockholm... men kan kolla upp det, om intressant för någon. Jag kanske återvänder själv till dem senare. Nu är min infusion snart slut. Har vilat mest här i min sköna fåtölj och började skriva ganska nyss.


(Dagens infusion av Avastin, happy and sleepy!)


Dr Burzynski är min Hjälte!!! Och hela kliniken, alla ni fina varma människor som arbetar här, Jag älskar Er!

Och Gena älskade min underbara du är min Hjälte!!! Och min Riddare!!! Tack älskade min.
Talade med Dr Burzynski igår och han gick igenom MRI resultaten med oss, mig och Sasha. Det visar sig att min tumör, sedan i september, då jag påbörjade min behandling här har minskat. Men det viktigaste är att de maligna/elakartade cellerna till 70-80 procent har utbytts mot vanliga celler i min tumör. Och den mest aktiva/aggresiva delen av min tumör är helt borta nu. Så det är Underbart Underbart resultat!!!


(Dagens vackra himmel här i Houston, strålande sol!)

Och tack min fina Sasha du är underbar och också min Hjälte! Du har hjälpt mig sååå mycket under detta år. Tack!

Och tack min fina älskade familj för allt erat stöd och er hjälp! Tack Tack Tack älskade mina! Love you love you!



Monia älskade min fina vän och syster, tack för all energi och hjälp du gett mig under alla dessa år sedan jag fick veta att jag hade en tumör. Jag har kunnat ringa dig jämt och få hjälp... mitt i natten, när som helst! Tack Tack älskade min!

Tack alla fina underbara ni därute vänner, ni som ger mig så mycket stöd det betyder såååå mycket, sååå mycket! Älskar er alla av hela mitt hjärta!

Så nu är det bara att fortsätta och se till att bli helt frisk och back in business! Det känns så skönt att få ett sådant resultat!. Dr Burzynski är en hjälte och en otrolig man, otrolig man! Också en man med ett stort hjärta det känns. Och det känns att han har lång erfarenhet, över 35 år, och att han jobbar genom sin intuition (så upplever jag det), hur han ser vad varje patient behöver, vilka mediciner som passar just mig. Och Gena utan dig hade jag aldrig kunnat komma hit, jag är så tacksam för ditt vackra hjärta, och bara allt! Jag älskar dig mer än hela Universum!
Kära vänner! Hemma igen, det är redan sen kväll, snart är klockan nio. Vi har ätit sen middag. Sovit sovit mycket stora delen av eftermiddagen sedan vi kom hem. Tanken var att vi skulle gå till vårt lilla shoppingområde vid femtiden, jag tänkte gå in på Gap och handla lite småsaker, lite...verkligen, har ingen lust att bära med mig ton. Böcker som inhandlats här skickas hem via post. En del får bli kvar till nästa gång vi kommer, men vet ej hur länge vi har kvar lägenheten... ja, vi får se hur saker utvecklar sig. Hur som helst så sov vi båda som stockar minst sagt och vaknade vid sjutiden skulle jag tro. Då jag knackade på hos Sasha...hallå! Oh, my God is it already seven!!! I can´t believe it!!! Var hans reaktion! Så då åt vi en god sallad som Sasha svängde ihop, med påde pinjenötter och vita bönor blandat med grönsaker... Gott! Men som vanligt är jag sugen på Plain Yoghurt med mina blåbär och med hallon. Kanske tar det som ett litet snack när jag tar min medicin senare... men bara lite. :-)


(Här är vår snälla sjuksköterska Anna som oftast gör mina Vitals, som de kallar det här, kollar mitt blodtryck, temperatur, and says stick your tounge out...osv.. och ser hur jag mår... innan läkaren kommer in)


Helt otroligt men känner mig fortfarande trött...hmmm. Så kanske skall ta och vila lite med en god bok, eller kanske njuta mer av lite Jane Austen, det får mig att känna lycka när jag ser de filmerna...tacksam tacksam för dem. Tack Tack England, ni mästare på att göra kostymfilmer!
Ja, det får nog bli så! En liten filmkväll...en början i alla fall, får se om jag håller hela kvällen ut. Men har mina tabletter att ta så det håller mig uppe, men ställer min klocka i alla fall så jag inte missar någon tablett. :-)
(Här står dr Burzynski, himself, tillsammans med sin fru, båda i nationella kostymer. Jag fotograferade dem i höstas när vi besökte en polsk festival. På kliniken går Dr Burzynski klädd som en vanlig läkare, i vit rock, bara så att ni vet :-)


Godnatt kära vänner och vi ses i morgon hoppas jag!

Kramar i massor ni underbara! Allt Ljus till Er! :-)



Jessika




(Gudomligt vacker solnedgång i Nice, november 2010)



If You Only Say One Prayer - Say Thank You!


Jag tackar Det Högre och Universums Alla Hierarkier för Allt! Tack Tack Tack!

Allmänt
Kommentera