Attleva

Här kväll igen, har sovit, sen eftermiddags nap...och ätit lite lätt middag, inte så hungrig, kanske för varmt...vem vet. I dag var vi på Burzynski kliniken och jag tog bort min infusion som jag gått med en vecka. Men det har varit sååå himla bra att få i sig den här vitaminkuren för kropp å själ! Tacksam! Studsar som en kanin nu, ha ha! Men värmen i dag gjorde sitt till... pust, så efter kliniken och lunch ute faktiskt, kom så sent från kliniken... så gick jag å la mig...sov ett bra tack. Vaknade tidigt imorse också och kunde inte somna om... så då är det väl lika bra att stiga upp tillslut...hellre än att ligga och vrida och vända på sig... eller hur...hade ju hår att fixa i dag också...ny styling man måste vänja sig vid :-) Hårtork som stackars Sasha fick springa och köpa åt mig mitt i natta i går, nja...vid niotiden i alla fall på kvällen i den stora mataffären här nära, som har det mesta, men bara en resehårtork, som räcker gott och väl, tack snälla Sasha.

Och jag önskar att jag fick ta en sådan här vitamin/ aminosyra kur minst en gång i månaden, det har fått mig att må så mycket bättre. Stusar gärna runt som en glad kanin i livet, ha ha! Träffade vår läkare Larissa först och gjorde vanlig check-up och diskuterade de två nya mediciner jag skall börja ta, byter ut två mediciner till två andra.. så vi provar i några dgr, för att se att min kropp reagerar på ett bra sätt. Ja, att träffa Dr Larissa ger alltid många skratt och mycket prat om allt möjligt.

För två dagar sedan sa jag hej då till Alex, och hans lilla 17 månader gamla Zoe, som jag berättade om i ett inlägg häromdagen. En liten söt tjej, en liten prinsessa, men ack så trött lilla gumman, de föräldrarna har kommit med henne för ngn vecka sedan... mamman stannade hemma även i dag med Zoes tvillingbror på hotellet. De skulle hem till Europa, så de har nog redan åkt. Känner så starkt för henne och hela deras fina familj. Och även denna gång vinkade lilla söta Zoe flera gånger till mig halvliggande i tvillingvagnen, gumsan lilla. Hon var uppkopplad till antineoplastons som hon får in i blodet. Så hon blir frisk snart, jag ber för henne varje dag och sänder henne ljus ljus och till hela hennes fina familj. Ja, det finns många människoöden som vi möter här och även i Sverige, genom det som händer mig. Jag är så tacksam för det. Det öppnar upp hjärtat och ger så många fina möten med underbara varma människor. Tack alla ni! Och Martin tänker på er fina H och alla er i er familj Och ber för honom och sänder ljus ljus varje dag! Kram på er! Hör av mig till er också! Och fina U-M hör av mig sänder dig ljus ljus också, tänker på dig, och hör av mig. Har varit dålig på att höra av mig överhuvudtaget nu till många... Ber om ursäkt för det, första veckan här sov jag hela tiden men nu tack vare "vitamininfusion" så börjar känna mig som levande glad människa igen...så tacksam!

Häromdagen träffade vi en rysktalande familj, unga förädrar med en flicka, ca 8-9 år kanske, hon har en större hjärntumör än mig, lilla fina tjejen. Vi har pratat med föräldrarna mycket, speciellt Sasha, som faktiskt är mer insatt i allt det praktiska och mediciner och sånt än jag, ja så går det när man bl a har ångest, som jag har haft, då är det svårt att ta till sig allt och att fungera. Jag tänker på deras fina lilla tjej och sänder henne ljus ljus! De har bestämt sig för att stanna här ett år med henne för att göra henne frisk.

Nu faktiskt dags för mig att lägga mig...nja, jag ser väl mitt vanliga avsnitt av Gilmore Girls, trott eller ej, som jag har blivit lite hooked på, gillar faktiskt den jättemycket nu, är redan på år fem, dvds är väl himla bra, man kan se när man vill och hur många avsnitt man vill, det är det som kan vara det farliga... att kunna sluta i tid...Tv är nästan ett avslutat kapitel för mig... I början tyckte jag den här serien var seg och lite tråkig men nu gillar jag den himla mycket faktiskt, får mig till skratt, så det är huvudsaken...fantisera sig bort...och skratta.

Kramar från den kortklippta, och nöjda...skuttande kaninen, ha ha! Nja skuttar väl mindre i den dryga tunga hettan...men känner mig glad, också för att jag får komma hem till mina kära, och alla er vänner som är i Stockholm, vill så gärna ses! :-) Och längtar till att börja med allt, men jag håller samtidigt på här också, skapar :-) Och jag längtar till den friska hösten, jag vill ta på mig en höstkläder, med höstboots, och höstjacka och se de vackra höstlöven...om de nu finns kvar...men happy happy att komma hem till mina kära!

Men kliniken här har också blivit mig så kär. Det är så sant. På söndag ska vi äta lunch med vår fina vän Irena, hon jobbar i receptionen, och hon är alltid så mån om mig och kramar om mig och ja hon har blivit en god vän till oss.