Attleva

Sitter och väntar på att min äldsta son ska bli klar med sin danslektion. Så njuter av sorl av föräldrar...som också väntar... Har just köpt te och grönt äpple på krita:-)... Hade inga kontanter med mig i dag....,så njuter av, såklart redan ljummet te :-), glömmer som vanligt dricka mitt te när det är hett och precis som jag vill ha det..och nu har jag läst några sidor i en bok om Oscar I, som låg här på ett bord...( dansskolan har ett cafe)...Boken fångade mig verkligen....så ska fortsätta läsa den hemma vid tillfälle...snart snart hoppas jag :-) eftersom jag gav den till min Gena i julklapp. Har också en sååå fascinerande bok om vår förste Bernadotte hemma i bokhyllan, Karl XIV Johan, från Frankrike, som Gena min läste för många år sedan, och som jag också läste för en himla massa år sedan... Boken heter Stamfadern, den kan jag verkligen rekommendera, den är skriven om jag ej missminner mig av en som heter Fant i efternamn...

Veckan sedan vi kom hem i söndags har flugit fram..vilat mycket...nog jetlagged, väldigt utmattad i kroppen. Men vi har promenerat i det helt underbara vårvädret vid Mälarensstrand. Ahhh! Och mediterat, det känns mer och mer som att jag ser fram emot det. Men jag erkänner att jag har kämpat hårt med det, och gör det fortfarande ibland, tankar snurrar och far, som en maskin som inte går att få stopp på...

På väg till dagis går jag och min dotter genom en skogsdunge, och vi hade senast en viktig diskussion om huruvida älvor finns eller inte, jag och min älskade femåriga underbara flicka...som fortfarande tror på det magiska <3 Jag känner att jag får ta en diskussion med hennes i övrigt fina dagispersonal...men enligt min dotter, hon låter så ledsen när hon berättar det för mig, så säger både personal och de andra barnen enstämmigt...att nej det finns inga älvor på riktigt!!! Det gör mig faktiskt lite arg!!! Ja, tomtar får barn tro på men inte älvor!? Och jag undrar varför? Jag är en person som tror på att det magiska...jag ser det som att vi kanske inte känner till allt som finns i vår omvärld... Jag ställer mig frågan; Finns bara det som vi kan se och ta på? Är det verkligen så? Angående Disneyfilmen, Tingeling som min dotter ser på och älskar, så säger jag, ja, hon kanske bara finns i fantasinsvärlden...men kanske det finns älvor i skogen ändå... Ja vi har en ganska lång och utförlig diskussion om det min söta tjej och jag. Men varför skall vi behöva bli så rationella redan när vi inte har fyllt fem år ens? Får vi inte tro på det magiska som barn? Ja, i såfall vill inte jag vara med...som Karlsson på taket säger, he he! Jag vill inte vara med isåfall...tror vi på magi och mirakel...så kan det faktiskt inträffa... Och barn växer upp och förstår själva om de tror på älvor och tomtar eller ja magi och mirakel...Men nu är hon inte ens fem...ja snart...så varför får hon inte leka och fantisera och vara i den världen? Jag är delvis i den världen...men med en vuxens perspektiv, anser jag! Varför skall det bankas...i vårt huvud det rationella och förnuftiga, ja förnuft behövs det håller jag med om, men varför skall barnen bli fråntagna det magiska i såååå tidig ålder. Barn måste fååå leka och vara i sagornas och magins värld...och jag tror att barnen på så sätt kan lära oss vuxna något...att vara mer lyhörda för det onämnbara och det som vi tror oss inte se... men som finns därute...härinne någonstans...

I Går kväll träffade jag några ur min familj och mina vänner, Vi åt en god, på alla sätt, middag på Ulla Winbladhs Wärldshus...Jag är såå oerhört tacksaam för vår kväll. Och tack min älskade underbara Gena<3 <3 <3 One of a kind vår middag!  Och tack för all värme och presenter och blommor! <3 Men alla mina nära var inte med, jag känner så mycket glädje och kärlek till mina vackra fina nära runt omkring mig, och vill så gärna träffa alla :-) <3! Ska ställa till ett stort gårdsparty snart och bjuda ALLA! :-) Alla ni vackra människor runt omkring mig! <3 Såå vänta Er en stor FEST! :-) Hoppas ni kan komma! Jaa det måste ni!!! :-)

Nu på söndag ser jag fram emot att luncha med några av mina Moskvatjejer som finns här i Stockholm? Tjohooo!:-) så glad för det! Jag är så tacksam att ha så många runtomkring mig som jag älskar! Som jag får så mycket värme ifrån. Ibland är jag, ja ganska ofta är jag dålig på att höra av mig...men ni finns alla i mitt hjärta.

Det har gått några dagar sedan sist. Ja, mer än en hel vecka... Har tillsammans med firande varit sååå utmattad i kroppen...och en del excitement... min kära gamle vän! Ja rensningen fortgår... Men nu känner jag att jag behöver ändra på strategi...Ja jag är utmattad att gräva bakåt och har känt så ett bra tag...det har jag nog kanske nämnt tidigare. Som min visa vän Monia sa: Vi har fått ögon att se framåt! Så det är det jag vill göra! Ja! Visualisera framåt! Det goda! Fantisera om det jag vill göra och även göra det! Inte vänta!!! Men ja, denna vecka och tiden sedan jag kom så har jag varit väldigt trött...sååå det har blivit mycket sovande. Och senaste dagar har jag smittats av mina barn av deras förkylningar, så här är det halsont och förkylning som gäller. Vilket inneburit ännu mera trötthet... Så som sagt var sova sova på dagen...ja och då blir det inte mycket gjort.... För när barnen kommer hem så är det fullt upp...även om jag har hjälp, såå tacksam! Men jag vill krama dem...och de behöver mig, bara vara och läxor... Har dock haft mycket tid med min äldsta son som varit hemma sjuk denna vecka hittills.

Känner att jag saknar livet mitt och vårt i Moskva...flexibiliteten där, livligheten,...även om mycket inte var det lättaste där heller...finns bra och dåligt överallt som alla vet, men apropå magi...så känner jag att ryssar generellt sett har en närhet till det som inte går att uttrycka i ord, det onämnbara, det mystika...det magiska...Det är det som gör mig så dragen till Ryssland. Där finns också flexibilitet, det kommer att visa sig att i längden ge så mycket till landet, för dess framtid och utveckling...trots dess så många svårigheter i nuläget.

Snart bär det uppåt norr till älskade Armas vårt, upp till tystnaden och magin...där också renovering av badrum i kära min farmor och farfars gamla hus pågår för fullt, där vi alltid stannar, gula huset som vi kusiner kallar det också :-)...Tack Susanne och Sofi! Ska bli sååå spännande att se resultatet :-)!