Attleva

Har varit uppe i mitt Tornedalen med hela familjen min..och min bror var där med hela sin stora familj..och hans frus syster och barn...de bodde i min farbror Sunes hus som de lånade i några dagar...det var sååå mysigt att bara kunna springa över, speciellt barnen, ja jag med, mellan husen och umgås och dricka te prata...gå ut och grilla i byastygans grill som vi alltid använder när vi är hemma i Armasjärvi. Min Gena helt enkelt bara ääälskar att grilla och elda... hemma i huset i Armas sååå håller han till i bastun och eldar, även om han inte bastar, han sitter och eldar och röker och filosoferar...mediterar kan jag tänka mig.

...Ja nu är jag tillbaka efter några dagars mellanrum...ja.. idag har varit en skakig dag! Suckars suck! Rolig dag också...promenerade på morgonen i stan med Sasha, gjorde work i det vackra vädret efter vår frukost på Café Sirap! Där kan de min "meny", inget salt, inget socker, ingen mjölk, ingen mjöl, ha ha! Så åt en god omelett med grillade grönsaker. I allt mitt "elände" när jag mår dåligt, skakig så får Sasha mig att skratta...och det behövs såååå:-)...vädret gör mig också glad! Jag är redo för varm härlig vår.

Vi hade ett himla bra möte :-) och avslutade med lunch, Tack systrar mina <3 ...men min skakighet ville ändå inte riktigt avta så kände att det var dags att avvika...börjar känna när det är dags... Åkte hem och vilade...men det var svårt att ta sig hem själv...var lite rädd att jag på hemvägen skulle få en panikattack...men talade med Sasha per telefon innan och det kändes bättre, så jag tog sats och åkte...och på hemvägen satt jag och visualiserade hur jag såg mig själv stark och hur jag såg mitt liv när jag lever ett liv full blom, och jag sjöng faktiskt Aum tyst för mig själv...väldigt lugnande för mig...och även några sanskrit ramsor som jag lärt mig via en underbart vacker skiva som vi råkar ha i Armasjärvi, Deva Premal heter sångerskan, eller om det är skivan,... Vi har spelat den ofta däruppe nu...och nu går min lilla femåriga tjej och sjunger på de så vackert nästan varje dag :-) Lilla gumman min!

Ååå så fick jag gråta en del i dag...över att känna mig som en svikare till mina barn...att jag inte kan ta hand om dem... att jag fortfarande inte kan följa dem till skolor och dagis och olika träningar, matcher så ofta som jag vill...och att jag behöver så mycket hjälp hemma. Det var ju inte så här det var tänkt!!! KÄnner mig sååå AAARG! På livet!!! Och jag lät mig känna det! Förut hade jag ofta täckt över och stoppat känslorna!!! Tänkt att det är fel att känna så. Men det är det jag kände just då, och sedan gick det över, det är när jag inte låter mig känna i stunden som det samlas lager på lager och blir en explosion tillslut...ja det finns kvar men jag kunde också sedan känna tacksamhet över Allt! Alla Välsignelser! Över min älskade man Gena som kämpar och gör sååå mycket för mig <3 och för hela min familj och vänner som hjälper sååå mycket! Och för mycket annat, tankar och böner för mig! <3 Jaa att jag hittade The Burzynski Clinic som gör mig frisk. Tack Tack Tack!

Men jag hade ett möte med en svensk läkare i går...och han är väldigt fin och varm och jag tycker om honom som person och han är duktig...men ack sååå fast i det Jag kallar den svenska fyrkantigheten...Allting ska vara bevisat och inom dessa ramar...att se på människan som en helhet det är en omöjlighet för honom...holistiskt tänkande verkar vara rena rama flum. Och är det proffsigt av en läkare här i Sverige att döma mina läkare utomlands som sådana som bara tjänar pengar på mig..och säga att de inte har bevis på sin forskning...när vi talades vid närmare om det märkte jag eller vi (Sasha var med mig) att han, min svenske läkare, inte hade nog med kunskap om min läkare i USA, eller kliniken, i detta fall i en mycket duktig läkare med klinik i New York, som har hjälpt mig mycket med näringstillskott och många tester för hela kroppen. Min läkare här i Stockholm i går erkände sedan också att han inte hade nog med kunskap för att göra en bedömning. Men varför skall han kritisera en läkare som jag har valt? Jag har inte bett om hans åsikt i den frågan... Jag blev upprörd, och emotionell...ja det har ju varit en lång resa för mig och det är och har varit frågan om mitt liv!!!... det tog han på ett bra sätt, han är en varmhjärtad läkare det känner jag så jag gillar honom... Men denna fyrkantighet!!! Och mina senaste tre svenska läkare har alla snackat ner olika kolleger inför mig...och inte bara utländska...??? Är det proffsigt??? Hallå Sverige VAd skall vi göra med OSS??? Nu menar jag angående att leva fast i en fyrkantig värld!!! För jag hävdar bestämt att vi gör det alltför mycket här i Sverige!!! Och det kommer jag att forska i varför lever vi så här..., när och hur och varför gick det fel? ... ja jag har ju börjat med mig själv...en god start! :-)