Attleva

Första kvällen och natten resulterade dock i intensiv flugjakt...ja mördarjakt...blodigt allvar...med den olästa tidningen väl till pass.... Det har alldrig hänt tidigare då vi varit här under höstlovet...att sovrummet var fullt, ja ca 50 flugor när vi kom in...ett tjockt svart gäng låg och inväntade grinande elakt kändes det som högt uppe i taklisten...så vi satte igång. Käre pappa min satte fart med tidningen i högsta hugg, NSD var det nog, he he! Och jag tog Herald Tribune som Sasha gett till mig att läsa, den är alldeles nedblodad nu,...men går att läsa den artikel han rekomenderade...ja så hemsk man kan vara...men vem vill ha 50 flugor surrande kring sig och barnen när man skall sova...????

Gokväll igen, sen kväll här, skall dricka te med mammsen söta min, som är en ovärderlig hjälp här och även käre pappsen min. Och såklart Sasha! Tack fina ni! I dag har pojkarna igen lekt med grannens fina söta barn, och jag gick i väg i mörkret med deras reflexvästar för att hämta dem, och ja, då blev jag kvar där på en mysig lång fika, te och ja jättetrevligt att prata gamla minnen. De är så snälla och gästvänliga. Och barnen har haft sååå roligt och ville aldrig gå hem, allting upprepar sig i generationer verkar det som :-) Såååå glad att barnen är ute och leker i vildmarken, och grejar och snickrar, bygger kojor, leker med ficklampor i mörkret, och har kul. Det gör mig bara sååå lycklig i själen. Minns min egen barndom, och ja allas våran barndom från min generation. Vi vuxna satt och mindes en hel del från barndom och talade om annat. Roligt. Känner att jag vill tillbaka ofta. Det sa min äldsta son innan han gick och la sig i kväll; Mamma jag känner att jag vill bo här....eller i alla fall komma hit OFTA! Och det sa jag, att det kommer vi att göra. Vi gick hemåt i mörkret, jag och pojkarna...på den lilla vägen..och såg den vackra stjärnklara himlen...mitt på vägen gick vi...ja, ibland hamnade vi i diket, här är ju helt mörkt...inga gatulysen här minsann, ja det är en lång historia som pågått i flera år för er som inte vet, ...men vi skrattade och hade roligt, för det var ju lite roligt att "vingla" oss fram i mörkret. Och det är ju inte precis så att det är värsta trafiken här i lilla byn vår, så det var ingen fara. Och dessutom spännande för oss "Stockholmare" att uppleva :-).

I morgon ska vi besöka de två vackra bergen med Sasha, med sådan vacker utsikt över vår underbara dal. På vår sida av dalen, så har vi berget som tydligen skapades vid istiden och är en formation av stenblock. Där har många midsommaraftnar firats i barn och tidig ungdom innan det avtog. Hela bygden kom...ja det var nog en lång tradition innan min generation. Skall bli roligt att åka dit imorgon...får se om jag orkar  ta mig ända upp, min kondition är det lite si och så med just nu...jag som sprang runt i barndomen, liksom de flesta barn, runt hela berget flera varv...samma kväll...pust... ha ha!

Tidigare i dag hade vi här hemma besök av en fin skolkompis och hennes barn, och min lilltjej hade jätteroligt eftersom hon hade med sina tjejer, ja och även min mellanpojke kul med dem. Så roligt att du var här kära kompis, vi har upptäckt varann igen via facebook :-) Så facebook gör mycket bra på det viset:-) . Och veckan här i kära Tornedalen började med ett sååå mysigt besök i min min kära gamla klasskompis föräldrahem, som jag inte sett på såååå länge, där hennes mamma fyllde år, och de bor i ett vackert flera hundra år gammalt hus. Och det var bara så roligt att hälsa på och sitta och prata med min fina klasskompis, så mysigt, det var ett myller av släktingar och vänner! Tack kära fina vän. Hoppas vi ses snart igen. Ja alla ni kära fina.

De här dagarna har också inneburit en del jobb/work...efter att en del saker kommit upp, det blir nog så när man kommer till sina hemtrakter...men jag känner mig ändå sååå glad och lycklig att vara här. Skall berätta mer om mina upplevelser så fort jag kan. Internet har inte fungerat som den skall...speciellt inte min bloggsida...så det får bli senare.