Attleva

Hej vänner mina! :-)

Idag har varit en riktig vilodag, och har förutom ätit god indisk lunch som fina Sasha lagade, sovit och vilat, och sovit och vilat, mest hela dagen... ja, också pratat med min fina underbara kusin och vän som ringde nyss. Tack kära fina du för att du ringde. Mellan vilandet, pratade jag också med mina kära underbara älskade barn och min älskade man Gena, Gena är  fortfarande i Italien med vår lilla tjej och farmor och farfar, alla vi befinner oss på olika ställen på vårt kära jordklot. Vår lilla tjej var glad, hon hade lekt med sin lilla kompis som jag berättade om igår tror jag, de är fortfarande och hälsar på Genas vänner. Våra älskade pojkar som är uppe i snön hos mormor och morfar i Tornedalen, hade just kommit hem från innebandy, de hade spelat med barnen i byns skola, och de hade badat bastu med morfar. Och imorgon blir det slalom med vänner, mormor följer med och har med sig matsäck... wow, fullt upp!:-) Gör mig glad att alla mina underbara vackra fina älskade har det bra där de befinner sig:-)

Igår var vi på en så konsert där pianisten Gabriela Montero, kände inte till henne sedan tidigare, spelade Rachmaninoff´s Rhapsody, såå vackert! Hon var helt otrolig! Fick tårar i ögonen, men jag gråter ju för mycket nu för tiden... men hon spelade oerhört vackert!!! Sedan bjöd Houston Symphoni Orchestra på Mozart i andra delen också vackert! Men första delen med Gabriela Montera var höjdpunkten såklart. Ja, så vi hade en fin kväll, en bra avslutning, trots gårdagens lite jobbiga dag annars.

(Gabriela Montero spelar underbart vackert Rachmaninoff, med Houstons Symfoni Orkester)

Sitter vid mitt "skrivbord", min King Size bed..., här trivs jag bäst att jobba, men ibland förflyttar jag mig såklart till vår sköna soffa i vardagsrummet/köket.

Idag har också varit en lite skakig dag efter gårdagens två ångest upplevelser, vill egentligen kalla dem något annat än panik/ångestattacker... det känns som om det är så mycket energi och känslor som samlats i min kropp och det når upp till en punkt när det måste släppas ut och då uppstår dessa så kallade energi relases/utläpp av energi och känslor. Ja, de har samlats på, samlats på samlats på i tusen år känns det som... Och nu måste de ut. Problemet än så länge är att jag reagerar med så mycket rädsla, när jag känner att det är en attack i antåg ande, kanske också för att jag kopplar samman dem med epelepsianfall. Har så länge kontrollerat mina känslor, och inte tillåtit dem att vara de de är. Har inte tillåtit mig att vara arg, ledsen, osv...  och alla dessa känslor som jag kopplat ihop med dåliga känslor, inte tillåtna, det har handlat så mycket om att vara snäll och "nice" hela tiden, leende och glad och ja, alltid till lags... Men det går inte att vara sådan hela livet. Livet säger ifrån! Och nu har mitt liv sagt ifrån med stor KRAFT! Det är som om livet SKRIKER! I HAVE HAD IT WITH YOU BEING NICE ALL THE TIME!!!! BE WHO YOU ARE FOR GOD SAKE!!!

Så känns det i mig! Jag lär mig att vara den jag är, äntligen! Men just nu innebär det den här processen att gå igenom den här ångesten eftersom jag är så van att trycka ner, trycka ner mina känslor i alla dessa år, att kontrollera känslorna, i tusen år känns det som. Så mycket kontroll! Tack min kära kusin för vårt samtal idag, vi talade en del om det här. Tack fina du. Hjälper så mycket! :-) Love you love you!

Så jag har kontrollerat livet med rädsla så mycket i livet.., så vad har det gjort med mig med min kropp, med mina celler, allt påverkar ju en på cellnivå, det säger till och med en hel del läkare idag. Självklart har jag levt ett liv som innehållit glädje och jag har underbar familj och vänner som jag gjort mycket fint med, och jag har uttryckt mig kreativt på vissa sätt. Men tyvärr så har jag levt ett halvt liv eller vad jag nu skall kalla det, jag har inte levt enligt min fulla potential, jag har gömt undan sååååååå mycket av Mig! Inte levt i fas med mig Själv. Jag har till stor del inte känt mig som den jag visar upp, ja hon den mer autentiska Jessika har dykt upp ibland såklart, glimtat till här och då, när inspirationen har tagit överhanden.

(Jag, efter konserten)

Men tyvärr har så mycket handlat om kontroll kontroll och rädsla rädsla! Vet inte om jag berättade om när jag kände en ångestattack i antågande i förrgår, då satte jag mig ner och skrev för att känna vad som låg under denna enorma rädsla. Det var Sasha som tyckte att jag skulle göra det. Och då kom det upp känslor av sorg, ledsenhet, och smärta över att, jag inte varit jag, och att jag inte uttryckt min kreativitet under så många år. Men efter att jag skrivit om det och kände mig färdig, så frågade jag igen och då kom det upp att det fanns en så stor Glädje under all denna rädsla, men jag kunde bara skriva en mening, ser att jag skrev; Jag känner Glädje över livet, Glädje att Leva!, sedan var jag tvungen att fort lägga ner pennan, för jag kände en panikattack(ja nu kallar jag det för det igen), i antågande. Jag fick göra affirmationer och andas. Det blev för starkt denna stora Glädje som låg under all denna rädsla. Minns nu att jag kanske skrev om detta i ett tidigare inlägg. Ja så ni ser kära underbara vänner att det är mycket att jobba med.

Tack alla ni för mejl och fina kommentarer, tack tack, förlåt om jag inte alltid svarar direkt, men igår var en liten tuff dag och idag har varit en dag av vila eftersom det fortfarande finns rädsla i kroppen och i hela mig, och har som jag skrev känt mig skakig. Var rädd för att sätta mig ner att skriva under första delen av dagen så valde att sova och vila istället. Men nu känner jag mig bättre. Lyssnar också till min älskade Mozart!

(En liten fin staty av pojke som spelar flöjt, framför Starbucks)

Nu tog vi en liten promenad, and guess where I ended up, right, at Starbucks! Så sitter här med mitt gröna te och ett grönt äpple. Gröna äpplen är inte lika söta som röda, så äter det ofta när mitt schema tillåter. Får faktiskt just nu inte äta alla frukter och bär som är för söta. Så till och med nyttiga saker som är för söta skall jag undvika, apelsiner, ananas, jordgubbar osv.. tillsvidare på grund av den medicin jag tar. Här är nästan fullsatt, så sitter nu vid "bardelen", med utsikt mot uteplatsen och parkeringen. Trivs bra här. 15 grader bara här i dag, so what´s up Houston??? Where is the summer? Men det skall bli varmare imorgon. Imorgon är vi hembjudna på barbecue till vår vän Irena. Hennes man, som är en kock, Chef, skall laga mat, och de har frågat och oroat sig tusen gånger om vad jag får äta och inte äta, de är så söta och snälla. Irena är den som tar emot oss alltid när vi kommer upp till fjärde våningen på Burzynski kliniken, och hon möter oss alltid med sådan värme och med kramar. Ja, hon har blivit en god vän. Får visa bilder sedan från vår Barbecue.

Lyssnar på min underbara vän Mozart med hörlurar. Så upplyftande! Det är som att allt blir vackert i livet när jag hör denna musik! Ser framför mig, mig själv och min älskade familj en vacker solstrålande marsdag i älskade Armasjärvi; snön gnistrar stålande vit av solen, barnen leker i snön, och vi bara Är! Armasjärvi är en by med ca 100 inånare, om jag inte har fel. Det är byn där Tystnaden Talar! Är det inte vackert! Dit längtar jag nu och till min älskade älskade familj!

Hemma nu, ätit god indisk middag med Sasha. Nu några avsnitt som Sasha har av serien; Will and Grace, so see ya! Love you love you always!:-)

Hej på er! Väntar på en medicin som jag måste ta innan sovdags, så bloggar lite till innan sänder iväg detta. Hade lite ångest igen, när tittade på serien. Så skrev skrev skrev; kände efter vilka känslor som låg under denna oerhörda rädsla som kommer upp när ångesten sätter igång. Igen ledsenhet och sorg över att jag inte använt min kreativa förmåga, och att jag inte varit mitt autentiska jag... känslorna kommer upp, vet att man inte skall sörja över det som varit... men nu kommer det upp så måste jobba med det... det kom också upp ilska och Raseri över att jag varit en sådan "Whimp", ja fegis, för att jag inte stått upp för mig själv, för att jag låtit andra bestämma över mig, ja, det blir ju så när man inte visar sitt rätta jag, när man är så snäll hela tiden...nice...ja, mycket mycket ilska kom upp. Sasha föreslog att jag omvandlade dessa känslor, ilskan, raseriet, till Kärlek och Glädje och att jag ser framför mig hur jag använder den omvandlade, transformerade energin i ljus kreativitet. Så jag har skrivit, och visualiserat.... kändes väldigt bra faktiskt. Det hjälpte:-) Så fortsätter fortsätter. Bra att veta att känslor egentligen bara är energi som går att omvandla och transformera eller hur!

Ibland när jag känner att jag har tänkt något negativt eller dåligt om någon eller något negativt överhuvudtaget, och kommer på mig med att ha gjort det, så brukar jag ta tillbaka det tankemolnet, som jag ser det som, och i min inre bild sända ljusstjärnor över molnet som omvandlar det till Ljus och kärlek! Då har jag återtagit den negativa energin och omvandlat den till något ljusare, känns det som. Och det är ju bra att kunna omvandla åtminstone en dålig tanke ibland då och då som sänds ut i universum till något ljusare och mer kärleksfullt, det behöver universum och världen idag.

Godnatt och massor med Kärlek till alla er Underbara! :-)