Attleva

Sitter ute i stekheta värmen, utanför Barnes & Nobles, på en bänk, måste nog förflytta mig snart, går ej att sitta här. För varmt...., så är inne igen. Har vandrat runt här i bokhandeln, suttit ett tag, talat med min vän Monia, hon hjälper mig mycket, ett på natten för henne, ja, jag har anxiety, men har avtagit lite tack och lov... varit lite jobbigt idag. Så har inte kunnat sitta still här på bokhandeln. Så gick ut, men där för hett.. och på Starbucks så är oftast "min" plats upptagen, den  plats där jag ser ut mot ingen, ut mot tidningssektionen, så jag inte behöver sitta för nära någon, se någon i ansiktet,... ja, ni ser hur jag är, det beror på hur jag mår. Mår jag bättre så kan jag sitta på de flesta platser, men inte alla. Nu satte jag mig i boksektionen igen, men vände stolen åt andra hållet, och en bit från alla andra, det gör jag alltid, mot böckerna, medans de andra sitter vända åt andra hållet, en del gör i och för sig som jag. Kanske har startat ett nytt mode. Ja, man blir inte lite knäpp när man har ångest... alla möjliga fixideèr får man. I alla fall jag. Bestämde mig till slut för att skriva lite, efter att ha vandrat runt. Mår i alla fall bättre än för ca en och en halv timme sedan. Vi var på kliniken då. Sasha hjälpte mig mycket då. Med andning och visualiseringar. Och sedan Monia. Också min räddande ängel. Båda är Blessings i mitt liv. Får se hur mycket jag kan skriva idag.

Ja, dagarna går verkligen upp och ner. Men ser fram emot att de går mer och mer uppåt!

Redan nästa dag, kväll. Sitter sent på kvällen på Barnes & Nobles, vi tog en promenad hit nu sent, behövde lite luft. Så vi hamnade här. Tog en liten te, sitter vid boksektionen, vänd åt mitt håll som vanligt, helt fullt på cafét. Här lugnt nu på kvällen, redan nio. Skall köpa lite lego till mina killar innan vi går, de har en liten barnavdelning här med böcker och lite leksaker. Till Min lilla tjej köpte jag en disneydocka (det är från någon ny film) tidigare idag, tror hon kommer att tycka om den. Älskade mina!

Både i går och dag hade jag en hel del ångest, kan bero på att jag känner mig spänd inför resan. Vill att allt skall gå bra, men samtidigt orolig att jag skall få ångest med barnen, de har i och för sig sett mig ha ångest tidigare, men vill så gärna bespara dem från det så mycket det går. Samtidigt vill jag vara så ärlig som jag bara kan med dem, det är alltid bäst. De känner allt ändå. Min psykistriker och jag har talat om hur viktigt det är att visualisera och se framför sig hur allting går bra, och att göra det många gånger, så att jag förväntar mig det. Hon gjorde en övning med mig idag, som kändes väldigt bra. Så ska använda mig av den, och fortsätta med den innan vi träffas.

Vi flyger till Paris på Lördag och landar söndag, och på måndag flyger vi till Nice. Vi bor på vårt favoritställe Antibes, en liten ort mellan Nice och Cannes som vi älskar. Min man Gena skall jobba i Cannes en vecka på Tv-mässan, så det är därför vi åker dit, sedan är det ingen mening för mig att flyga till Sverige för en vecka, för sedan måste jag tillbaka till Houston för att fortsätta min behandling. Min förhoppning är att jag kan åka hem någongång mellan mina infusions, kanske ta ett 16-17 dagars uppehåll mellan en av dem istället för två veckor. Känner att jag måste vara med mina älskade barn.

Nu hemma, redan fredag, så  har inte skrivit mycket senaste dagar. Det har berott på att jag delvis inte har mått så bra, idag också. Vi var på kliniken, och jag fick nästan en ångestattack, men lyckades tala med rädslan, inte identifiera mig med den, så den lugnade ner sig, men den fortsätter att komma tillbaka om och om igen, pust!

Har legat mycket ilska under rädslan sista dagarna, så vi har jobbat med det, och även jag själv. Så ibland känns det väldigt slitigt! Gråter av utmattning ibland! Det blir överväldigande...Men det är bara att fortsätta! Mår bättre nu. Vi satt ute och åt middag nu på kvällen, på dagen var det ungefär 30 grader varmt igen. Men det har varit tre fyra dagar med kanske 17-22 grader varmt bara, skönt! Men idag riktig hetta, ialla fall för oss. det kändes bra att sitta ute ikväll, äta, skratta, vi talade om London. Jag bodde och studerade där en tid i min "ungdom", och även Sasha har varit där en del. Vi har även båda en gemensam vän som bor där. Så vi mindes London. Fick mig att längta till London. De vackra parkerna är underbara.

Hur som helst. Min plan nu är att; Take Action! Hounoring the Truth! Speak up! Vi talar engelska jag och Sasha så det känns ofta väldigt naturligt att skriva på engelska för mig, så det är därför det blir så för mig här på bloggen att jag ofta skriver på engelska. Det är frågan om för mig att våga handla, att göra saker, och att inte gömma mig, att ta ett steg framåt, gradvis, att till exempel sätta mig på en plats på cafet som jag egentligen inte i vanliga fall (nuförtiden) törs sätta mig på, där jag är omgiven av folk, tordas göra sådana saker, och att steg för steg handla ... och att vara sann mot mig själv. Och att aldrig ge upp! Never never Give Up!

Har packat lite nu på kvällen, skall inte ta med så mycket, men en del i alla fall som jag vill skicka med till Sverige, lite varmare klädplagg som inte behövs mer här för nu kommer värmen hit. I morgon flyger vi till Paris. Jag tycker om Paris, känns som lätta energier där, i alla fall i centrala Paris, människor kommer dit med romantiska förväntningar och det känns i luften. På måndag flyger vi till min älskade familj! :-)! Får se hur mycket jag hinner blogga där.

Jessika