En dag som denna...

1kommentarer

Humanity needs a new story, like a mythic tale about how people woke up one day and realized magic was all around them.

- Marianne Williamson -


Tack alla fina ni, Susanne, Anna, Harriet, mamma min och ni andra för era snälla och värmande kommentarer i senaste blogginlägget! <3 <3 <3 Det betyder mycket!


En dag som denna är en dag med blandad kompott... Härlig utedag... Genas fina bror Slava och fru Sjana är här och hjälper till och vi har hängt i trädgården... ätit... druckit te, ätit arbus, ryska för röd melon...grillmästaren Gena har grillat...jag har vilat sisådär med en liten söt fröken som sprungit in titt som tätt och pussat mig och pratat om än det ena och än det tredje, lillgumsan min... Så nu gör jag ett försök till...kanske sömnen stillar min ångest... Vill så mycket vill så mycket, skriva blogg, artiklar, ringa till alla som jag inte ringt, förlåt alla ni som jag ej hör av mig till..vill skriva till alla som jag inte skrivit till... Läsa... Inre kreativitet bubblar kokar i mig...puttrar som i en gryta, vill få ordning i hemmet, vara kreativ med mina barn... Ut vill min kreativitet...





Fotboll med farbror Slava på gården :-)



Tack blogg för att jag har dig.. Nu tar jag å vilar en stund för min snälla svägerska Sjana tog vår lilla femåring  på promenad. Tack fina. I går hade barnen heldag med pappa Gena... Först några timmar på ryska ambassaden... Jag hade skickat m ritblock, pyssel och mackor... Och sedan på eftermiddagen välförtjänt drog de på Gröna Lund. Två av kusinerna mötte upp där...världens bästa Lukas min , min systers äldsta Lukas som är 17 och också hennes fina 11 åring, vår 11 årings bästis, följde med. Så det blev heldag på stan m pappa Gena. Ja nu passar jag på att vila.






Fick mig lite sömn...innan min lilla sötis kom och väckte mig...hon ville se Pettson, för ovanlighetens skull... Ikväll ska vi ha lördagsmys bara vi med familjen...vår lilla familj...vet ej när det har hänt sist? :-) Vi har ju alltid hjälp hemma på något vis av famij och släkt...men nu är Gena hemma så det känns jättemysigt att bara vara vi...killarna är ute på språng hos grannar i närheten...dags för dem att komma hem...jag och min Gena ser en gammal film med Sandra Bullock (som är sååå mysig, I like her...) och härliga Hugh Grant...ja jag behövde en feelgood film, som vanligt...så vi sitter här och småtittar lite och myser...Men måste börja få hem killarna våra...vår yngsta är bara i grannhuset...så han springer mellan buskarna våra ...Och äldsta vår är i huset nästintill hos kompisarna :-) Nära och bra. Sköönt att ha det så!


Älskar våra blommor

Men livet här är komplicerat...och jag känner mig också sååå mycket tryggare med min Gena nära mig och barnen behöver honom och ja vi behöver alla varandra. Livet går så fort. Och ärligt jag känner mig inte trygg med den svenska vården för min del...ja så är det för mig. Och hela livet här i det hela verkar inte gå i hop, för splittrat...hur mycket jag än älskar vårt hus och allt här...



Så hit bär det nog av...


Sköt om er kära!


Kraam!


Jessika


If You Only Say One Prayer - Say Thank You!



1 kommentarer

Anna

27 May 2012 20:24

Välkommen tillbaka till ditt Moskva! Kram, Anna

Kommentera

Publiceras ej