Attleva

Jag älskar våran trädgård...den ger näring näring för själen för kroppen för hela jag...och här spelas fotboll nästan varje stund...gräset är oklippt, ogräs växer...och äppelträden blommar, kastanjen blommar och vårat enda...något konstigt klippta päronträd ståtar med sina vackra grönska. Under päronträdet brukar vi sitta och få skugga ända tills risken för att få päron i skallen blir för stor :-)...då makar vi på stolarna dag för dag :-)... Men Anna i år lovar jag dig högtidligt :-) att vi skall köpa två parasoller och det snart...troligtvis nästa vecka... för det behövs en dag som denna, för att få lite skugga... Men I love the sun! Älskar solen!

Älskade min Gena sitter mittemot mig och jobbar ...telefonsamtal efter telefonsamtal, pust!  När han talar ryska så vrider och vränger han orden på ett unikt sätt, han är en verklig en ordets konstnär och även humorist, han får folk att skratta...Det ryska språket är sannerligen sååå rikt...alla böjningar...alla egna påhitt som görs... Själv har jag flera olika namn...inte bara Jessika och Jess utan det finns flera olika till beroende på humör :-)  Ja, vårat svenska språk älskar jag också med alla våra nyanser som vi har...och det finns en hel del som vi också kan hitta på med språket i både tal och skrift... ja, jag älskar att skriva det vet ni ju...även om det, som jag nämnt kan verka ibland som om Kråkan Krax har varit framme på tangentbordet...he he! Men det beror på mitt humör...och ja... måste skriva mer... och ja alla dessa tre prickars mellanrum som jag gör...det känns naturligt för mig, ibland blir det kanske för mycket...men jag gör som jag känn! :-)

Jag minns min vän och mentor älskade min Carin, hon dog när hon var 89 år gammal för mer än tio år sedan när jag väntade vår första son... Hon bodde i en lägenhet på Östermalm...och där besökte jag henne de sista åren av hennes liv, ja hon var en god vän...så ung i själen...men samtidigt en så gammal själ och så vis och sååå levnadsglad. Hon gav mig så mycket inspiration. Hon talade en så vacker svenska...en som tillhör det förgångna känner jag nu...för det är så sällan jag hör den numera. Ända fram till sista året av sitt liv så cyklade hon...tyvärr så blev hon påkörd av en bil...och skadade höften tror jag att det var...och efter det kunde hon inte cykla mera. Jag minns mitt sista besök hos henne...då hade jag precis köpt ett par blåjeans till henne...liknande mina som hon tyckte så mycket om :-) Med henne talade vi alltid om livet..ur dess filosofiska och andliga perspektiv...ja hon lyfte mig alltid..med sina vackra livliga glada ögon. Och min Carin älskade blommor! Tack min fina vackra Carin! <3

Det spritter till av liv i kropp och själ en dag som denna när solen besöker oss och strålar..och fåglarna kvittrar och grönskan och blommorna doftar och omger mig och oss...Jag lever upp... Solen är det starkaste vi har i vårat solsystem så vad symboliserar det..?  Innan vi firade Jesu födelse den tid vi gör, så firades i Romarriket under en period fram till ca 300-talet Solguden vid Vintersolståndet...som är kring 21 eller 22 december varje år...sedan beslutades det att Jesu födelse skulle firas den dagen, då Romarriket antog kristendomen som sin officiella religion, en lättare övergång från en religion till en annan skulle jag tro... Men jag tror att det finns Högre symbolik i det...för Jesus Kristus har också jämförts med solen... Kristendomen har sina rötter längre bak i tiden än vi tror och likheter finns i alla religioner... Det viktiga är tror jag att inte tolka allt enligt bokstaven...för då är bokstaven död... Ja, nog om detta, en liten utsvängning från den passionerade religionsvetaren Jessika :-)

Det har blivit en ny dag...min yngsta har precis somnat...fåglarna kvittrar vackert ute...sommaren är här... i dag hade vi fin picknick på dagis. Jag är glad att jag var med. Min ångest har ökat en del senaste två veckorna...men jag känner mig ändå hoppfull :-) Samtidigt känner jag hopplöshet ibland...en hel del i dag över att inte orka med allt...jag sparade min kraft till pickniken..och därför var jag tvungen att vila och just därför hoppade jag tyvärr över ett möte med min fina syster i dag, (Genas syster) som är i stan några dagar...så är livet för mig just nu...

Och helt plösligt nu så har jag hamnat med mina tre killar, ja min Gena inkluderat och barnen såklart, mitt framför semifinalen till Eurovision...jag skulle bara se om våran digitaltv äntligen fungerade, om våran ryska tv har kommit igång...efter ca en månad...ingen nöd på oss i och för sig....men tack Telia... Så nu blir det sittande tillsammans med lite mys...musiken är det väl inge vidare med,...enligt min smak...men alltid roligt se våra söner dansa roliga parodier framför tven :-) Och att sitta tillsammans :-) Älskar att ha min Gena här.