Hjärtat Vägvisaren! Vackert snölandskap...å mysiga caféer.

3kommentarer

Tack min Natasha för att du skickade mig dessa visdomsord.







Hej alla fina ni där ute!



Oj vad jag är dålig på att skriva...håller mig från datorn ganska mycket senaste tiden...somnar tidigt med barnen eller läser innan jag somnar, det känns skönt faktiskt. Och jag har haft en del småångest...kanske det som hållit mig från datorn.




Kvällspromenad här i området.


I går gjorde jag andningstestet som jag faktiskt var smånervös inför, jag var rädd av att jag skulle få en panikattack när jag skulle andas fort...Men det gick bra...ja resultatet vet jag inte ännu, det blir om ca en vecka. Jag behövde inte andas fort så länge...ca tre minuter, när hon sa det så lät det som en lång tid, men det kändes inte som det när jag väl gjorde det. Jag och käre Sasha har ju hållt på med andningsövningar som en del av min terapi...och jag använde mig av den tekniken...men jag gjorde det helt enkelt fortare, precis som Sasha instruerade mig att göra. Tack Sasha. You are a Blessing! Jag känner verkligen att andningsövningarna hjälper mig i livet. Men på kvällen gjorde vi Jobb, Work, som jag kallar det uppe, i meditationsrummet. För jag kände nervöshet som satt i...och det kändes så bra att få jobba med det.
Och från väntrummet med denna vackra vy över Vasastan kändes det som
att allas vår bästa Karlsson på taket väntades propella förbi.





Och här ligger lilla vackra jag och får kollat hur läget är där uppe i hjärnan! :-)



Ja, vi satt uppe i meditationsrummet...jag halvlåg i den sköna liggfåtöljen som är helt underbar att luta sig bakåt i. Det som kom upp var en djup rädsla för mörkret, och för att falla djupt djupt... och jag såg en bild av reptiler...ormar, med kalla hemska ögon, som var ute efter mig...  jag kände en sådan utsatthet och övergivenhet, totalt ensam och som om jag är helt ensam i Universum... världen är kall som ormens, reptilens kalla onda ögon... Kanske kom jag till en sorts botten...urdjup...av rädsla...har känt skräck för dessa reptiler kanske hela mitt liv...men det har kommit upp starkt senaste dagarna... Ja var kommer dessa symboler från?



Vi jobbade med det...Sasha frågade mig...när du ser på din barndom hur många människor runtomkring dig skulle du betrakta som sådana som reptilerna...kalla, ondskefulla? Och även i min omgivning nu och tidigare...Ja, då började jag gråta för jag känner ju att det är sååå fel... Människorna runt om mig i min uppväxt, tidigare, och nu i familj, mina vänner och ja mänskligheten...de är ju till minst 95 procent kärleksfulla, varma och medkännande så känner jag. Tårarna rann nedför mina kinder.... Och det är ju inte så att jag har gått omkring och känt att omgivningen är hemsk och hotfull hela tiden, jag kanske kan förklara det som att jag har ofta och ibland, ibland inte alls... varit rädd för omgivningen och nervös...men jag har aldrig tänkt att mina nära är hemska människor, tvärtom, jag har och är omgiven av så mycket kärlek...men min rädsla för livet yttrade sig i sådana symboler såsom krälande och kalla och ondskefulla ormar och reptiler...De gjorde mig rädd för livet...och fick mig att se på världen med förvrängda ögon...
Hade trevligt möte med min gode vän Sigrid efter provtagningen av hjärnan..
och vi hade skrivarmöte....där vi jobbar med att skriva korta texter tillsammans...
inspirerande. Tack fina Sigrid min för din hjälp med mitt skrivande!



Vi sitter på vårt vanliga ställe :-) a café with a view and good books!



Ja dagarna har gått...och har råkat ut för några dagars förkylning...och även nedstängning av internet en och en halv dag... tack vare Teliastrul..tjohoo! Förkylningen har de sista två dagarna börjat släppa tack å lov.
Jag och Natasha var ute på stan i går eftermiddag...hon tog ut mig och luftade mig som hon sade, ha ha! Och vi gick på ett himla mysigt café, Café Saturnus...har varit där för över tio år sedan säkert...men kom ej i håg deras storlek på kanelbullarna :-)...
...ja som ni nog förstår så togs över hälften av den sk bullen med hem...och åts upp av någon
i dag:-) Men den varma chokladen som Natasha min beställde sa hon var helt
superb! Själv drack jag en mycket god grön te, med citrussmak och lite medtagna morötts-
stavar och medtaget dinkelbröd, (tack Mehdi snälla du som bakat till mig) med vegetarisk ost, så
jag går med matsäck, ha ha! :-)



...men det bidde sushi efteråt...jag vaar ju sååå hungrig, min matklocka ringde,
och kunde inte motstå...även fast jag kanske inte borde äta så mycket sushi av olika
anledningar...men jag äter så hälsosamt i övrigt...så ja ja! Här skall jag just
injuta deras goda gröna te. Föresten Kristina hit skall du och jag gå tycker jag,
tror du skulle gilla det...och du med Amal, om du kan och inte hinner åka,
ni båda underbara vänner <3 !




Här inväntar söta Natasha maten.



Och i dag söndag blev en hemmadag för alla utom sjuåringen som drog i väg på dans, hip hop med farfar som följde med. Vi andra tog det lugnt...men på eftermiddagen tog jag och Natasha en uppriskande långpromenad...nja, ganska innan vi av en slump...:-) hamnade på ett café...och det var öppet på en söndag, wow!
Så vi satt och myste där och drack hett grönt blåbärste och pratade om ditt och datt...livet... och la familia...och det hann bli ännu mer mörkt och det började snöa ännu mera...innan det var dags att gå vidare...



Har på mig gårdagens kap...hittade en mössa på rea, på väg till café Saturnus...lite svettigt denna dag dock...och jag håller i dagens kap...tips sååå gott te...grönt sencha blåbärste! Mmmmm! Det drack jag på cafét...




Natasha filosoferar om livet...på café...en liten paus sådär i promenaden....som är så välbehövlig för själen...:-)...en varm kopp te... och tack för att du lyssnade på mig fina min Natasha, Ja tebja lublu! <3




Grönt blåbärste gör susen! :-)...och fint bästa sällskap!



...och så här roligt :-) kan man ha med en lovikkavante, ha ha! :-)!



...och snön faller vit på backen...



Morgondagens funderingar som jag skrev ner när jag åt min så kallade brunch...frukost/lunch och sedan "postade"/skickade på facebook (den är lite omarbetad);
...sitter vid köksbordet och ser ut mot det vackra snölandskapet utanför fönstret...och ser hur pappa Jura min skottar det tunna lagret av snö som fallit under natten och morgonen, det välbekanta ljudet från barndomen...spadens skrap mot marken täckt av lite snö...funderingar hos mig sedan morgonen om våra kära stackars politiker och medmänniskor...jag undrar förlorar de förmågan att uttrycka sig från Hjärtat ur sitt djup...vad annars är vi...och vad annars ska vi följa än Vårat hjärta...partipiskan viner hårt i varje parti... Och lämnar många sårade och slagna efter sig... och jag funderar vidare...hur många piskor viner i vårat land...i vårat samhälle...i våra familjer...i oss själva...som håller oss hårt bundna i våra egna små fängelser och ger oss sår och smärtor...




Fina Pappa Jura/deda Jura har skottat lite snö på morgonen i det vackra snölandskapet, som
gör mig så glad i hjärtat.



Sköt om er alla ni vackra själar därute!


Lyssna till Era Vackra Hjärtan! Hjärtat Är Vår Vägvisare i Livet!


Hjärtan!


Jessika



If You Only Say One Prayer - Say Thank You!






3 kommentarer

Susanne

22 Jan 2012 23:46

Såååå fint du skriver kära systra mi. Blir alltid så rörd och känner vördnad till livet när jag läser din blogg. TACK och Kramelikram

Kristina

23 Jan 2012 10:20

Absolut så måste vi gå dit och äta sushi och ditt blåbärste lät ju alldeles mumsigt :-) Saknar dig min fina vänn! Kramar i massor

Jessika

27 Jan 2012 11:57

Tack söta fina ni, Susanne och Kristina! <3 Jaa vi får helt enkelt gå dit och äta good mat! Snaart Kristina drar jag med dig! :-) <3 ...äntligen har det gått upp ett ljus för lilla mig...:-) jag kan ju själv skriva kommentarer här, ja ja! att det skulle ta ett år...:-)

Kommentera

Publiceras ej