Attleva

Själv sitter jag och skriver samtidigt som jag väntar på att min äldsta sons dansklass är färdig...han gick lite motvilligt...vi möttes på väg hit...han min älskade elvaåring var helt dyvåt, droppande, i sin jacka och mjukisbyxor som är så inne att gå runt i nu... Helt blöt! I två timmar hade han spelat fotboll ute på skolgården i regnet tillsammans med kompisar...precis som det skall vara :-)....att han sedan är ganska trött nu när han har danslektion, nja what to do? Fina min <3!

Vi får ta det lugnt i kväll och ha fredagsmys...det blir kanske Let´s Dance...tror jag! Eller musikalen Grease med John Travolta...klassikern :-).., ja de förbereder den showen på hans dans, han går en musikallinje, på sin dansskola, kvällstid är det. Helgen är ganska fullspikad denna helg också, han har både födelsedagsfest att gå på, där de börjar med att spela fotboll i Vasaparken/kombinerad fotbollskväll med killkompisarna i klassen :-) och innan det är det konsert att gå på/sjunga på...full fart. Ja det måste vilas lite ibland också. Vi får göra det också...men innan det, eller i helgen måste vi hinna klämma in att köpa fotbollsskor till killarna som det har tjatats :-) om länge nu...för de behövs ju såååå mycket! Ja det är klart de växer ju, och man behöver ju olika när man spelar ute eller inne. Och nu börjar ju utesäsongen. Får lära mig mycket om olika typer av dubbar nu på skorna...nämen Mamma...sådana kan jag ju inte ha...det är ju för vanligt gräs...Vi spelar ju mest på konstgräs...osv...ja ja vi får se hur det går med det...Jag får ta det i förhållande till deras ålder, och att de växer fort, jag menar skorna förbränns fort, men glädje har de ju av dem. Men det borde väl gå att hitta skor både för vanligt gräs och konstgräs!?:-) Tack och lov finns oftast vettiga försäljare att fråga.

Tack så mycket :-) för de kommentarer jag fick för mitt senaste inlägg...och även ett jättefint mejl från en fin vän :-) som gjorde mig så glad. Det känns alltid roligt och intressant att få feedback för det jag skriver, även om mitt skrivande nu kan variera, det vette gudarna, hur jag skriver, ibland har kråkan Krax varit i farten, ha ha!...Men såklart så är det inget måste med kommentarer...ja ja men det vet ju alla :-) Men blir hur som helst glad och ja jag uppskattar kommentarer...då känns bloggen mer levande. Men det är ju främst min uppgift att göra den levande och intressant...det är bl a därför som jag har haft lite motigt att sätta mig ner att skriva så ofta som tidigare... jag har känt att jag behöver förändring själv. Jag ska ta tag i det hela...men behöver viss hjälp med tekniska delar, hallå käre bror min :-) eller fina Lukas min (min duktige systerson), tjohooo!...men det skall jag nog lösa framöver, med er hjälp, he he:-) Det jag vill göra är en blogg som är mer aktiv och levande...vilket inte betyder att alla måste delta och skriva. Alla följer sitt hjärta <3

Det som känns viktigast för mig är att jag uttrycker från hjärtat och inte sådant som jag tror att andra vill höra...vill inte fastna i den fällan...för har varit fast i den fällan, delvis, såklart inte helt, jag har ju inte varit en vandrande robot eller maskin, det vet ni nog som känner mig :-) ...men i vissa fall och ja i livet så har det blivit att jag sagt och gjort saker som förväntats av mig, för mycket känner jag själv... Nu känner jag såå starkt att Livet säger till mig med Styrka; Jessika Följ Hjärtats Väg! Hjärtats Röst! Jag har inte fått en andra chans för att fortsätta i samma hjulspår...allt har haft sin mening i mitt liv, och jag är tacksam för så mycket, men jag har varit ledsen och ursinnig för mycket, ja det återkommer känslor, jag skall inte låtsas att jag är helt "fixad"...men Livet säger till mig Evolve! Utvecklas! Det är mycket mycket Tydligt för mig! Följ Din Inre Röst och Ditt Hjärta! Då Vägleds Du! Så kanske jag får vara fem år...eller sex sju till sättet ett tag...ha ha! Tills jag når balans...självklart är jag vuxen...Det glada barnet vill jag inte lämna, eller det glada i mig, som barnets glädje...men som sagt jag är vuxen och det finns en mening att vi blir vuxna och mognar...förhoppningsvis...lämnar vi det som hänt oss i barndomen bakom oss...annars kan vi fastna i att leva om, i olika varianter, vår barndom om och om igen...i våra relationer till andra människor och till livet....

Snart kommer min älskade son att vara klar så vi skall dra hemåt...för lite vila och fredagsmys...det behövs. I går läste vi....äntligen har vi kommit igång, ur boken Den Hemliga Trädgården...en gammal klassiker, det är mest för mina äldsta två pojkar...så vi sitter på soffan och läser. Jag läser högt än så länge för att komma in i boken, det är andra gången vi läser ur den nu. Jag minns själv att jag älskade den boken som liten, bokmal som jag var :-)... Så småningom blir det Sagan om Ringen, hoppas jag, eller så tar vi Narniaserien :-) Jag har köpt hela den vackra samlingen i en stor bok med bilder...När min äldsta pojke var yngre, ja vid åtta eller nio års ålder så läste vi bl a både Mio min Mio och Bröderna Lejonhjärta, det var i Moskva och det var så mysigt, jag älskar båda böckerna och Mio min Mio har något speciellt för mig...slutet är så vackert... men egentligen båda... och det vill jag så gärna göra med min mellanpojke som nu blir åtta snart, läsa dessa böcker.  Föredrar att läsa böckerna innan vi ser dem som film. Det gäller att hitta tiden...

Och Disney Channel skall stängas, Tjohoooo! Det har blivit för mycket av det och jag känner att det är lätt att som förälder tappa kontrollen. Kan ni tänka er att våra barn redan inskolas att vid sju - tolv års ålder se på barn "Beverly Hill/ Melrose Place" skräp!!!  (Ja dessa två serier hade bättre manusskrivare och var "bättre" än vad "våra" barn ser...dessa massproducerade serier som riktas till barn, sälja sälja) Ja, jag är tråkiga mamman men det får faktiskt vara slut med det! Så mycket skräp som visas i dessa serier, och vad lär de sig, vilka relationer mellan människor???...suck!

Samtidigt älskar jag många väljgjorda amerikanska vuxenserier, komedier..., Seinfeld, Vänner, Frasier, Brothers & Sisters, Everybody loves Raymond...osv... men nu har jag inte följt med på många år. Och ja, High School Musical har barnen fått se...så jag är inte helt, tro inte det...men det måste finnas balans tycker jag. Vad händer med de gamla sagorna? I går efter mycket protester från barnen, så läste jag Prinsessan och grodan... Hur prinsessan kysser grodan och han blir en prins... och den blev intressant tillslut för vår yngsta tjej :-) hon hade inte ens tid att prata med pappa Gena som ringde mitt i sagan utan hon sa snabbt till honom, vi läser om prinsessan och grodan, hej då! :-) Jag ringde upp honom senare.  Ps. kanske intressant detalj...I Ryssland är denna sagan tvärtom: där handlar den om prinsen som kysser en groda, som blir en prinsessa... Det tycker jag är lite spännande...hmm undrar varför vi har olika versioner...

Nu kom min son...klar för i dag...han vill gå och äta sushi...men jag törs inte gå till Sushirestaurangen här i närheten :-) Förklaring...de är jättetrevliga där, finns ett bra ställe i närheten av dansstället...Men problemet är att hon som jobbar där, talar så rolig svenska, ja vi förstår inte riktigt vad hon säger...och vad gör vi då hemska människor, vi börjat skratta och kan inte sluta...helt fel, ja jag vet!!! Känns jättehemskt! Men henns uttal är så svårförståeligt, samtidigt som hon är så trevlig, att vi tittar på varandra i förundran, vad säger hon...Ja så nu törs vi inte gå dit :-) Dumma vi, eller jag! :-) Fnissmaja! :-) Jag är rädd att börja skratta igen. Ja, så problemet är Jag!!! Jag är ju vuxen människa :-) Det sista jag vill göra är ju att göra narr åt någons accent...men Ja, vi går en snabbis på indiska som vår äldsta elvaåring också älskar :-) Och det gör jag med! :-)

Ps. Tack fina Sofi för din kommentar som så värmde hjärtat <3 , och ja ni andra fina mina också! Tacksam! <3 Sofi, håller med det skulle vara himla roligt att ses mera och bättre när vi är uppe. Verkligen! Och kom i håg ni är alltid välkomna föbi oss här i Stockholm! :-) Eller så kan vi ta en fika på stan om tiden inte räcker till! :-) Jag vet många bra caféer! :-)

Det jag vill säga är att jag genom det jobb jag gör och har gjort rensar bort mycket skräp som legat och rostat inom mig i mina rör :-)... det är en ständig pågående process inom mig. Och jag känner att den distans som jag på grund av rädsla och blyghet har hållit till människor runt omkring mig, den har varierat till olika människor... den distansen raseras...murarna rämnar...och lämnar plats mer för hjärtats väg och glädjens väg. Det är som att öppna mina ögon och se mig själv klarare och samtidigt då också se andra människor klarare och med mer kärlek och öppenhet och nyfikenhet...ja att bli som ett barn på sätt och vis på nytt... En väg att gå hela livet för mig, steg för steg!