Attleva

En morgon med infusion igen, som skall stärka mitt immunförsvar, men vi stannade endast ca en timme allt som allt inkluderande sjuksköterska som kollade blodtryck, temperatur, ja det vanliga... har gått ner i vikt, i pounds låter det så mycket..men ca 15 pounds över sommaren, ja sista tiden inte varit så hungrig helt enkelt. Och sedan har jag vant mig att äta specifika tider och inte småäta olika godssaker som jag kan sakna... men men, njuter av gojibär och gröna äpplen, ibland mörk 70 % choklad, (men det får jag endast äta efter full måltid) och över sommaren blivit tillsagd att äta något salt ibland, till exempel saltgurka, men jag ääälskar ju oliver, kalamata oliver, fem-sex stycken får jag äta en sådär varannan dag, så jag föredrar det.  Annars skulle jag kunna enkelt äta upp en stor skål med oliver som godis, liksom min kära dotter, ja alla våra barn gillar oliver. Det fick de nämligen som bebisar, jag pressade det i vitlökspress...mmmm!

Hur som helst efter det så har det varit en hemma dag och det tog ca fyra timmar med min infusion, och Sasha har igår blivit instruerad i hur man lossar hela utrustningen från mig, men jag har fortfarande i mig nålen och ja en del av utrustningen, så att det bara är att koppla upp det hela igen imorgon. Har det kopplat till min handled invirat i gasbinda. Så vi åker dit imorgon igen.

Jag har haft film och dvd maraton här hemma...hett ute och delar av tiden har jag sovit,...känts tråååååkigt.., usch och blääää!... saknar mina barn och Gena min, och att gå ut,...träffa vänner, sitta på café....komma ut..få fart på livet ... skapa! Men behöver nog max stanna här i tre veckor, och en vecka har nästan gått. Och så tacksam för det bra resultatet också. Så det är bara att keep going strong!:-) Just nu känns det också skönt att vila från en hel del tabletter, dem jag får här, ska ju också börja med nya tabletter förutom en. Alla dessa är gene targeted theraphy, även om jag också tar en del andra tabletter, bl a för epelepsi (ja de slutar jag inte med ännu), för ångest, tack och lov låg dos, men alla dessa tabletter är inte heller bra för min lever, så hela den kompotten tillsammans, ja ni förstår. Det förklarade min läkare här, men de kan ju endast ta bort de mediciner de har gett mig, och de gör de enbart i ca en vecka, ja några mediciner som de ger skall jag byta ut mot svagare, beroende på mina MRI resultat och blodprovsresultat. Och det andra råder jag ju själv över, har ju fått de övriga tabletterna utskrivna av andra läkare i både Sverige och New York. Självklart kan de ge mig rekommendationer. Men jag fortsätter med alla mineraler och tillskott härifrån.

Idag har jag alltså känt mig både instängd och låg!!! men mediterade på morgonen och det är skönt, och tack å lov kom jag iväg en stund på förmiddagen även om bara till kliniken, men jag trivs där, kan kommunicera med mina vänner sköterskorna, och receptionisterna och några av patienterna, idag kände jag inte så många patienter. Vore det inte så hett så skulle jag gärna gå och sitta här nära på Barnes&Nobles, ta en te, skriva lite, titta på folk som skriver och kreerar och läser, vandra runt bland mina älskade böcker, kanske hitta ännu en bok att lägga på våra överfulla hyllor hemma, eller ännu ett fint anteckningsblock, he he! Men komma ut lite. När värmen väl har släppt på kvällen har min ork, i alla fall i dag, släppt :-), kanske just luftbrist, kanske faller i hop snart av just brist på frisk luft, ha ha! Det vore väl lustigt, doink! Nä nu tar jag en te, och kanske återkommer med något vettigare att skriva. Kanske för mycket luftbrist för att skriva något klokt ikväll....och redan för sent ringa hem, ja för länge sedan...om jag inte skall väcka alla halvfyra på morgonen, ha ha! Stopp med klagolisa här:-) Dags för te! Ps. har i alla fall stått och tittat på himlen en stund på vår tomma balkong, det var i eftermiddags, not bad huh! :-) See ya!

Ny dag! Lord have meeeercyyy on us! Giaaaa! :-) Blåsigt...nja...men endast ca 30 grader i dag å molnigt, sååå det blev en promenad till min bokhandel...men först gick jag för att köpa mig ett äpple, ett styckte äpple...:-) Och sedan lite Gap, där jag inhandlade kläder till två små fröknar som båda råkar ha samma namn...den ena vår lilla prinsessa, och den andra en annan ca tre år yngre liten prinsessa, hon är barnbarn till han som hjälpte till med att köra oss till skolan i Moskva, våran Zema, han jobbar med Gena fortfarande i Moskva...ja alla som jobbar med oss blir ju familj. Barnen älskar honom, och han likaså, han älskade att kasta runt våra pojkar, gammal brottare på högsta Sovjetnivå som han varit, och låta de sitta och provköra bilen på gården osv...och lilla tjejen vår hon satt ofta i hans famn och var hans lilla prinsessa och killarna hans små prinsar...och i Ryssland och den republik där han kommer ifrån så döper man ofta sina nyfödda släktingar till något namn av någon närstående, ja det kan vara en farbror, kusin, och ofta jämnårig, och ja och i det här fallet blev det vår lilla tjej. Så det är roligt och fint. Det skall blir roligt när de möts. Och att träffa henne.

Hittade också två tröjor till två klädkräsna killar hemma...ja, trott eller ej, men sådan har vår sjuåring tydligen redan blivit...nej det vill jag inte ha, det är fult, osv....tar efter sin bror...och storebror började ju bara för ett år sedan med det, när han var nio och ett halvt...hmmm! suck! Får se om det duger, tur att vi har stor släkt, och många vänner, så det kommer alltid till nytta om de inte gillar det... Ja de brås på sin käre far, eller hur älskling Gena min :-) För att inte tala om vår lilla tjej, vår fyraåring...där är det ramaskri på morgnarna ibland...suck, men ibland måste man ju klä sig efter väderleken också lilla fröken :-)!

...efter mina inköp på Barnes&Nobles, ja, bara två anteckningsblock...hmmm....och två filmer, Garbos Ninotschka och en annan ny komedi... så bar det av för att dricka te på Starbucks, och vad händer...

...det första jag får höra av killen som jobbar vid kassan är; So where have you been for over two months? Oh, I have been home with my kids and family, säger jag förvånat...Oh, do you have kids...

So you want a green tropical tea, Yes, svarar jag, you remember??? Ofcourse I remember, I remember all my customers... Trevligt att bli ihågkommen och trevligt bemött! :-)

Sedan kommenterade jag bara, and to that I will only have my own apple, Oh, do people still eat those things, säger han då, menande frukt, ....Yes, svarar jag. Varpå han svarar; I probably will not live long because I do not eat enough of thoose things. Till växel ger han mig mynt också, men jag vill aldrig ha några som vanligt, orkar inte med dem...(ja glittrande tior i Sverige kan jag i och för sig stoppa i byxfickorna ibland), I don´t like coins, sa jag, I have my favourite things in the coin departement instead, säger jag (och det har jag)

...You are strange, but I like you, säger han då med ett leende. I like you too, säger jag tillbaks, and I think you will live for a very long time because you have a very good memory. Well, thank you... Nu började det bli oroligt bakom mig i kön...så han fick ge dem lite mer uppmärksamhet, vilket han i och för sig gjort simultant ändå...

Ja, jag var ju redo att påbörja lite filosofiska samtal, redo som jag alltid är, alltid redo, ha ha! What is your name frågade han i alla fall, Jessika svarade jag,...men hann aldrig fråga vad han hette, för att det är alltid bra att vara trevlig tillbaks nästa gång och minnas vad han heter...istället blir jag nästan bortputtad från kön, jag var ju klar...Oh, my God are we in New York or what???? What´s the rush, :-)!?? Jag trodde vi var i "laid back" South... Men roligt med små samtal i livet och möten! Hängde ni med föresten?

Gick ju på min promis själv, och då gjorde jag något som vi Aldrig, aldrig, har tid med när jag och Sasha går vår runda, ja ni vet ju hur män är....jag gick in i den eviga julbutiken...som vi passerat så många gånger, och det var verkligen jul året runt, det fanns i och för sig mycket annat där...blommor, konstgjorda visade de flesta sig vara. Ja levande blommor lär väl torka ut relativt fort i den här hettan eller???

Kom i alla fall hem från promenaden med glatt humör, pratat med folk lite här och lite där, stört dem som satt bredvid mig på Starbucks och pluggade, en troligen arabisk mamma som hjälpte sin dotter med läxorna... hon var trevlig, och ja med några andra, och sedan smög jag runt och fotograferade i julbutiken...bilder kommer sen.. för trött nu...för övrigt äääälskar jag julpynt, både det gamla mer kanske sekelskifts Svenska...och sedan det mer Disneyaktiga, ja så det finns alltid två julgranar i vårt hus med olika belysningar osv...men nu klär ju barnen granarna, så det blir lite hipp som happ, och det får det väl bli...bara de njuter av det :-) Det är ju barnens och ja allas våran såklart högtid! Älskar också Advent! Så vackert! Vet ni att det inte är så vanligt att ha det i andra länder på samma sätt som vi... Ja fortsätter i morgon, men det får bli kort... Nu kanske jag ser en snutt av ngn rolig serie, sedan sova, ja, sängen är redan min arbetsplats, skrivbord, ja allt ha ha! Bara inga kramgoa barn och man här bland alla böcker, dvder, dator och väskor , jeansjacka, halvuppätet äpple ser jag visst, dock i plastpåse, någon måtta får det vara eller hur.. ja ja...bilder imorgon! Kraaamis! <3

I dag är det labour day i Amerika, men vi var uppe i alla fall på kliniken och fick påfyllnin av min dos av nyttigheter i min kropp, känner avsevärd skillnad mår mycket bättre, känner mig piggare :-) Härligt! De säger att det här är något som egentligen skulle kunna ges på alla sjukhus till patienter, för att höja immunförsvar osv...men men...ja, vi får väl se när grisar börjar flyga, ha ha! Nej så lång tid skall det väl inte ta...ja ibland undrar jag med vårt kära Sverige...

Vi åkte till Whole Foods idag, och det är en stor mat/alltmöjligt butik, shampo, vitaminer, godis för barn, viner, kött, fisk, ja det mesta...och allt i princip är organiskt/ekologiskt! And I gooo Craaazzy there! Ja, för det gör jag!!!! :-) Älskar att vara där. Och det är fullt med folk där! Det är en kedja som finns på många håll i USA, i New York finns flera stycken, alltid fullt med folk, så där ligger vi i lä!

Folk tänker på sin hälsa här, och på sina barns hälsa för här finns god bra hälsogodis, och det är inte dyrt! Inte på långa vägar som i Sverige...när skall vi vakna i Sverige..???? Hey you guys!!! Allt på Apoteket, med syntetiska medel i så mycket av produkterna, och på Ica, med frukt som man knappt törs röra... Får mig att tänka på Jonas Gardells klassiska skämt, ej ordagrant såklart; när du har köpt vindruvor så skall du skölja och skölja och skölja dem och sedan slänga dem! Ha ha! De är så besprutade så ingen idé att äta dem :-)!

Så skönt att se att folk köper ekologiskt och nyttig mat, och nyttigt godis till sina barn, ekologiska flingor, kakor, och ja chips, och allt som finns. Och det finns så mycket som jag inte ens visste fanns, så mycket gott som går att göra/köpa istället för allt skit som säljs med besprutat och annat skräp i!

På väg från kliniken tidigare i dag talade jag med en irländsk ung pappa, som hade sin lilla söta dotter i vagnen, hon såg ut att vara kring ett år kanske, men min gissning är att hon är lite äldre. De har nyligen kommit till kliniken, och hon har cancer, och har hittills behandlats behandlats konventionellt, hon var väldigt tunnhårig. Hon såg svag ut, lilla vännen, hennes namn är Zoe. Ja sa till honom att det betyder Liv! Ja, sa han, du är den första som visste det! Det kommer från grekiskan och som religionsvetare så minns jag det, samt så är Zoja ett ganska vanligt namn i Ryssland. De har en hel del grekiska namn i Ryssland. ( Min man Genas namn är smeknamnet för Gennadij, som är grekiskt. Vad jag minns så betyder det nobel. Men jag kan minnas fel. Bara en parantes.) Men under vårt samtal så vinkade lilla söta Zoe till mig hela tiden, svaga små vinkningar. Lilla vännen! Och jag vinkade och pratade med henne! Jag önskade jag hade haft med en liten leksak till henne. Jag sa till den unga fina pappan att ni är i goda händer här. Jag vet att de var här i går, då hade han sin fru med sig och ett barn till, kanske en tvilling, för den lille, kanske en pojke, såg dem på håll, sprang runt och verkade vara ca ett och ett halvt, max två år. Och jag sa till pappan att jag kommer att be för Zoe och att jag kommer att sända henne ljus varje dag, för det kommer jag att göra. Sedan skiljdes våra vägar för i dag, för de var tvungna att gå in. Första dagen när jag satt kvar på kliniken för att få min infusion fanns två små barn, lite äldre dock, en flicka helt utan hår, verkade väldigt medtagen, hon satt i sin pappas famn, och en pojke som verkade i bättre form, men de har också cancer. Och det går att känna smärtan i föräldrarna, men samtidigt deras starka vilja och tiger/tigrinna instinkt att göra allt för sina barn. Jag sänder dem alla ljus. Tänker på alla föräldrar med sjuka barn och på alla vackra fina barn. För det måste vara det svåraste och värsta som finns att se sina barn sjuka. Men jag är glad och tacksam att de har hamnat här. God Bless them! God Bless them! God Bless Them All!

Nu dags att avsluta detta långa inlägg, känns så för mig i alla fall, att det blev långt...kanske får skriva några rader ibland och inte vara så ambitiös med massor med bilder och allt annat...för ofta blir jag halvfärdig och sedan väntar jag några dagar...kunde ju skicka iväg ibland det jag har och så får det vara det det är...ja, vi får se!