Framme i Paris...sömn och gott te...cheeses

0kommentarer

"Our deepest fear is not that we are inadequate. Our deepest fear is that we are powerful beyond measure. It is our light, not our darkness that most frightens us. We ask ourselves, Who am I to be brilliant, gorgeous, talented, fabulous? Actually, who are you not to be? You are a child of God. Your playing small does not serve the world. There is nothing enlightened about shrinking so that other people won't feel insecure around you. We are all meant to shine, as children do. We were born to make manifest the glory of God that is within us. It's not just in some of us; it's in everyone. And as we let our own light shine, we unconsciously give other people permission to do the same. As we are liberated from our own fear, our presence automatically liberates others."
Marianne Williamson
"Our deepest fear is not that we are inadequate.
Our deepest fear is that we are powerful beyond measure.
It is our light, not our darkness that most frightens us.
We ask ourselves, Who am I to be brilliant, gorgeous, talented, fabulous?
Actually, who are you not to be? You are a child of God.
Your playing small does not serve the world.
There is nothing enlightened about shrinking so that
other people won't feel insecure around you.
We are all meant to shine, as children do.
We were born to make manifest the glory of God that is within us.
It's not just in some of us; it's in everyone.
And as we let our own light shine, we unconsciously
give other people permission to do the same.
As we are liberated from our own fear,
our presence automatically liberates others."

- Marianne Williamson -



Sen kväll här i Paris...eller kanske inte så sent egentligen...men har sovit halva dagen här på hotellrummet...
Vi kom in ganska tidigt med planet i morse, vilket jag inte hade insett, annars hade jag nog varit frestad att åka hem ganska fort. Men faktiskt nog mycket bättre att komma hem utvilad till sina små underbara älsklingar. Sov nog ca två och en halv - tre timmar på planet, och såg två filmer, en okej, ja so so komedi, amerikansk, men sedan såg jag Woody Allens nya, tror jag, håller inte riktigt reda på sånt, men den heter "Midnight in Paris och den var för mig underbar! Älskar också den tiden, 20- talet, 1920-talet, och musiken. Ja, jag njöt av filmen verkligen. Sedan somnade jag. Sasha såg också filmen och tyckte den var helt underbar också. Sedan somnade han till en helt underbar film också som jag såg på vägen till USA; Paradiso, en italiensk film, som inte är ny, för Sasha berättade sedan att han sett den för länge sedan, och han älskar den, så det var inte därför han somnade. Men jag älskade den också. En av skådespelarna, en äldre man, som spelar i Paradiso, spelade Pablo Neruda i filmen Il Postino, en av mina absoluta favoritfilmer...att den här äldre skådespelaren också är lite lik min fina älskade morfar gör ju inte saken värre. :-) Ja kära syskon och kusiner, å mamma och moster såklart, och varför inte morbror uppe i norr också ...nu får ni se filmerna, om ni inte gjort det för att se om ni håller med om att han är lik söte vår morfar :-)
Mörkt och de flesta sover...men jag njuter av "Midnight in Paris"...av Woody Allen
...ett måste hörni :-)


Grannen bredvid mig, Sasha...somnar som vanligt till sin andra film...denna gång vackra filmen Paradiso...
visst är det något speciellt med det vackra italienska språket...det är sååå levande...finner ej ord...
det känns som att vara i Fellinis Amarcordo varje gång jag hör italienska. Det var fullt med italienare i
väntrummet när jag gjorde EKG, i Houston häromdagen och då kändes det så...mmmm! :-)

Nu inser jag att helt plötsligt att klockan är hur mycket som helst...har gjort lite saker emellan...Sasha har hjälpt mig, som vanligt att reda ut varför jag inte hittade senaste dagars bilder som jag ville ladda ner här, och det löste han såklart. Och jag ringde efter mer vatten, måste ju ha mkt vatten för min medicin, och frågade samtidigt hur mycket deras vita badrockar kostade, om det var rimliga priser...ja, han förstod inte vad jag menade så då fick jag visa vad jag menade när han kom upp med vattnet.. och han sa med sin franska accent "well weee nooorrrmallyyy dont sell them buuut youuu caaan haaave uooonne fooorrr freee", Oh, thank you so much sa jag då...that is very nice of you. Så jag sprang efter lite dricks, och hade endast 20 Euro, vilket nog var ganska mycket...så då kom han med två stycken badrockar...ja, min snygga frisyr hjälpte väl också, he he! :-) Ha ha! :-) Så då fick jag ringa Sasha för han måste ju ta en i sin väska, platsen i min resväska är redan sådan att jag får squeese it in....om man säger såå...och han såg på mig med en suck... och sa ngt som liknade.. you are unchangeable :-) men leende samtidigt,...men sedan hjälpte han mig att få reda på bilderna...tack tack och nu är klockan hur mycket som helst och jag som skulle skriva så mycket om allt möjligt hade jag tänkt. Kom saker till mig på planet som jag ville dela med mig av...men det får bli nästa gång. Delar med mig av lite bilder dock...från resan och vår trevliga middag och Sashas underbara cheeses, ostar :-)
Närmar oss Lovely Paris...


Ja, getting closer...



Och den här boken skulle jag ju läsa under resan...men I love this book anyway...



Älskar ni inte min överfyllda väska...och här skall in ett äpple också...men det gick :-)

När vi väl båda sovit så ringdes vi...ja Sasha ringde och väckte mig...och ja jag fick dra mig upp ur sängen...måste ju få i mig middag, det enda jag ätit sedan frukost på planet, ja vi båda...
Så vi gick till hotellets supertrevliga restaurang, med god mat och för Sasha goda ostar...det viktigaste för honom. Jag älskar ostar också, men det får bli nästa år, bara en upplevelse att se honom njuta och leva sig in i dessa ostar, :-)
French cheeeses....mmmmm!
Sasha och ostarna...behövs inga ord...



...Och jag och mitt te...jag bara älskade te påsen...med det lilla lövet :-)



Vacker påse eller hur!  Teaforte.com, var deras hemsida tog vi/jag reda på:-)
Sådant måste jag ju bara få veta som är en teälskare minst sagt...just nu grönt och vitt te.



Ja, ni ser själva...



Sedan dags att hitta till sitt rum i detta "rymdskepp" :-) Och det gick...får se om det går
att sova nu också, redan halv två på natten, hjääälp! Men i Houston minsan bara halv sju på kvällen....


Jag som hade sååå mycket klokt att säga idag/natt :-) men det får bli nästa gång...om jag minns det, ha ha!




Godnatt kära ni! Ps. jag är lite röd i ansiktet...inte på grund av för mycket vin,
I wish, ha ha! De har goda viner här i Frankrike :-) Nej, det är på grund av en ny medicin...en normal reaktion till den medicinen, och kan också bero på jetlag och ja gudarna vet vad...:-)


Tusen kramar till er alla!


Och Kärlek


Jessika


Ps. Tack fina Jenny för din kommentar, och jag tror du skulle passa super i kort hår! Kraaam!



If You Only Say One Prayer - Say Thank You!

Kommentera

Publiceras ej