Transforming Dark to Light!

2kommentarer

The dreams of ancient and modern man are written in the same languages as the myths whose authors lived in the dawn of history....I believe that symbolic language is the one foreign language that each of us must learn. Its understanding brings us in touch with one of the most significant sources of wisdom....Indeed , both dreams  and myths are important communications from ourselves to ourselves.
- Erich Fromm - (The Forgotten Language)
Hej kära fina vänner!
Sitter i vår lägenhet och skriver, det är ganska sent, men tog en ganska lång nap, som det heter på engelska, sov i nästan två timmar på eftermiddagen, vilket var skönt. Sitter och äter lite hälsosamma flingor, ekologiska, med lite sojamjölk, till min sista medicin för kvällen. Så ett litet sent snack.
(Här en bild på de flingor jag äter, min nutritionist som rekommenderade dem, receptet, som ni ser kommer från Bibeln, finns även bröd som bygger på Ezekiel 4:9. Till flingorna äter jag även blåbär...mums!)
Har ätit god indisk mat idag, både till lunch och middag, älskar de indiska kryddorna, och har saknat det så thank you thank you Sasha!!! som lagat maten idag. Han älskar att laga mat, vilket är bra.:-) Jag har egentligen aldrig tyckt om att laga mat, men med de indiska kryddorna så känner jag inspiration att lära mig mera. Och har faktiskt lärt mig lite grann... och min äldsta pojke, som är tio år nu har alltid älskat kryddstark mat, indisk speciellt, och själv tyckt om att krydda mycket, och prova på att laga mat. Så kanske roligt att lära sig tillsammans, för han verkar intresserad av matlagning.
(Sitter i väntrum till Karen, min psykiatriker som jag träffar varje vecka)
Idag på förmiddagen var jag hos Karen, som är min psykiatriker här i Houston. Som jag skrivit förut så känns det väldigt bra att gå till henne. Vi talade bland annat om det som hände i lördags, då jag hade min stora panikattack, när jag tittade på det mörka i min hjärna, och då jag överväldigades av en så stark rädsla att det resulterade i en panikattack... Hon talade igen om, att det är viktigt att jag i lugna stunder fortsätter med affirmationer, och att hitta den lugna punkten i mig, som jag talade om igår, så att jag när jag får ångest har starka verktyg att jobba med, att det kommer automatiskt att gå till den lugna punkten, att använda affirmationer. Ja, det som känns rätt för mig.
Innan jag gick in till henne så hade jag känt att det byggts upp ångest i mig, känslor som var på väg att välla över. Så kände att jag behövde ta en fjärdedels tablett av de tabletter jag tar när jag har epeleptiska anfall, för att lugna ner anfallet, men vid ett anfall kanske jag tar två eller i värsta fall tre på en gång. Nu tar jag en fjärdedels tablett när jag känner att jag inte klarar av ångesten. Men ibland lyckas jag andas mig igenom anfallen utan tablett. Men tabletterna är alltid med mig, dem känns som en säkerhet för mig, vatten och mina tabletter. Längtar till den här tiden är över!!! Är tacksam att jag har lyckats gå ner till en fjärdedelstablett, ett tag var det en tablett i taget, sedan gick jag ner till en halv och nu tar jag en fjärdedel oftast. Ja, inte i lördags... På väg hem i taxin efter besöket till henne, när jag satt och tittade på Friends i min ipod, för att tänka på något annat, (refocus som Sasha kallar det), älskar den serien också, makes me laugh!!! (har alla avsnitt i min ipod), så kände jag en ångestattack komma över mig. Tack och lov så lyckades jag andas och gå ner till min lugna punkt, och hålla Sasha i handen, så det gick över. Men har känt ångesten under nästan hela dagen, så har jobbat mycket med att släppa ut lite i taget, release... olika övningar... ja, sedan somnade jag, tack och lov!!!
(God indisk lunch i vår lägenhet)
Vi bestämde oss lite senare på kvällen för att det var dags för mig att ta en titt på det mörka igen... jag kände också att det kändes rätt. Så vi satte oss ner. Vi gick igenom vilka känslor som kom upp när jag tittade på det svarta; rädsla, hjälplöshet, jag är en grå mus, jag sitter fast, jag känner mig kreativt blockerad/fast, jag är 14 år, jag är rasande, jag avskyr mig själv, jag kvävs i denna låda som jag är inlåst i, jag dömer mig själv... jag det blev en lista.. Allt det här har vi egentligen jobbat med ganska mycket under hösten.
Sedan vände vi på det hela, och tittade på hur det ser ut om det är det Ljusa; Istället för svart, så kände jag att det är Joy, Glädje, istället för hjälplöshet så är jag full av inre kraft, istället för instängd/fast så är jag fri, jag är öppen. Istället för en grå mus; så är jag ett lejon, Wow! Det kändes så fullt med styrka, att säga det!, istället för kreativt blockerad är jag kreativt fri, freedom at last!!!, jag är 41 år (inte 14 !!!), istället för rasande så är jag kärleksfull, istället för att jag kvävs i denna låda så andas jag fritt i det öppna, jag är fri!!!! Jag ser hela lådan upplösas i ljuset! Befriande eller hur! Så det blir mina affirmationer i några dagar åtminstone...
Det är nog inte så att jag levt som en 14 åring hela livet såklart, jag har utvecklats på många sätt, men som ni ser så har allt detta svarta levt kvar i mig... och nu är jag redo att resa mig och befria mig från dessa kedjor som hållit mig fast så länge, Sasha sa till mig; you have been living with this for 16 years... så jag var tvungen att säga till honom, Sasha it is 26 years not 16, I am not 31, I am 41 years old. It is fu.... 26 years!!!! Var hans svar! LOL! Men det är en lååååång tid när man är 41 år... och det började nog lite tidigare.
Ja, vi fortsatte jobba med metoden "The Work" som jag berättat om tidigare, men nu är det så sent så jag måste sova! Så mer om det imorgon.
Ville bara berätta att jag pratade med min älskade underbara dotter idag, hon är snart 4 år, och hon har precis åkt idag till Italien med sin älskade pappa Gena, och med "baba och deda", sin fina farmor och farfar.  De satt och åt pizza i Milano, det kändes så bra att prata med henne, hon var så glad. Mamma jag ska ge dig rosa blommor sa hon till mig.. älskade min. De skall stanna där i några dagar, Gena är där i jobb, så då åkte dem med. Våra killar är uppe hos mormor och morfar i snön, och där bygger de en iglo på gargetaket, lär sig spela monopol med mormor, och spelar fia, och annat som vi gjorde på vår tid, spelar fotboll i byns gympasal. Blir så glad att de får lite paus från dataspelen, tack å lov, älskade mina.
Godnatt kära underbara vänner, lägger mig nu alltför sent, har morgonmeditation imorgon och ja, måste alltid upp för att äta mina mediciner i tid osv... så dags att säga godnatt mina fina vänner!
Kärlek kärlek i massor!
Godnatt!
Jessika


(Vackra blommor i Paris, Kram!)
ps. älskar dagens citat ovan...





- Oprah for Nobel Peace Price-

2 kommentarer

Dennis

03 Mar 2011 16:53

Starkt jobbat syrran, allt ordnar sig.

Anna

03 Mar 2011 22:17

Hej älskade vän! Jag har inte skrivit på ett tag, men nu några rader till dig. Det är så skönt att få läsa om hur det går för dig därborta i Hueston. Härligt att ni fått en egen lägenhet. Såg att du nämnt MIchael Jackson och Vänner. Oj, vad vi har lyssnat till MJ i våra dar´, men han var ju ett musikaliskt geni! Och "dina" Vänner i ipoden - fick tjuvkika lite i ipoden i somras på Café Koloni (medan du pratade i mobilen) - ha, ha, dom är så roliga. Skrattar fortfarande varje gång jag ser någon repris. Men du, kommer du ihåg "Barettas söner" (varför inte döttrar?)? och vår Elvis Presley-klubb (med 2 medlemmar dvs du och jag. Tror sen att Inga fick ansluta). Vilka fina minnen vi har du och jag. Kram Anna - tänker på dig hela tiden!

Kommentera

Publiceras ej